I fredags efter jobbet bar det av mot Tidaholm för att möta upp Bengtsson, Calle, Linda och Martin Jonsson. På Schemat för helgen stod grytjakt. Grabbarna där nere hade samlat ihop en hel hög med fina gryt.
Lördag morgon bar det av och vi kollade först ett gryt som inte var något gryt utan bara en början på nått. Sedan bar det av mot nästa. Det blev några gryt kollade, dock låg det dåligt med djur inne.
Två gryt var dock bebodda, det första var ett gryt med 5 ingångar som låg i en äldre granskog på plan mark. Sätter´s Frasse fick äran att jobba här. Det blev ganska snabbt kontakt och tog inte många minuter innan det var långt bort från ingångarna. Ett enkelt avslut blev det, fint skott i pannan. Bra jobb, om än lite rörlig.


Nästa bebodda gryt var ett gryt vi tog ifjol. Det ligger på ett hygge inte så långt från fälten. Tre ingångar och relativt stenigt. Udda körde, det la sig fast ganska snabbt och låg sedan blixtstilla. Vi påbörjade nerslag och det tog sin tid, hårt och mycket sten. Väl nere såtog vi upp hunden, grävlingen kom vi dock inte åt för den låg på en liten hylla och syntes inte riktigt. Varje gång Udda var inne för att kontrollera att det inte grävdes så blev det riktigt fin kontakt. Vi fick helt enkelt börja ett nerslag mitt på grävlingen för spetta ovanför hjälpte inte. Har aldrig varit med om att en grävling trycker så hårt som denna. Den kom inte ut fören vi gick igenom rakt på den och jag bokstavligen tröck den mot utgången med spaden. Där väntade Krister och den kunde tas av daga.

Här bröt vi för dagen.
På söndagen var det Martin som stod för gryten. Samma sak här, en hel del otur och lite väl svåra gryt. Fast vi lyckades med det första. Där körde vi Martins ungtik från Daniel Fritjofsson som gjorde ett bra jobb. Det blev ett grunt fint nerslag och ett enkelt skott.

Sedan blev det två djupa gryt som kördes med alldeles för orutinerade hundar som vi fick bryta, efter detta tog vi ett gigantiskt gryt på en tallås, där körde vi med Udda. Hon hade svårt att hålla grävlingarna på plats i de stora gångarna. Efter två nerslag la det sig dock på lite grundare djup och i en trängre gång. Då var det kört för Grimbart.

Tusen tack till alla som var med, speciellt Bengtsson med familj för gästfriheten och för den helt fantastiska maten …….även ölen var god, mn bäverhojten smakar fan skit!