Idag bar det av till Hummelvik för att jaga med Jimmy och Viktor. Vi visste om två gryt som varit lite aktiva under hösten så vi hade goda förhoppningar. Vädret låg precis vid 0:an och vi hade färska rävspår runt första grytet. Udda fick köra där. Hon slank ner och kollade av det. Snart var hon uppe igen och ner i ett annat grythål. Nu blev det kontakt och det hamnade en bit ut från gångarna. När det gäller Udda behöver man sällan fundera på om något ska komma ut, då hon sällan släpper förbi något. När vi fotade första nerslaget fick vi se denna lilla krabat.

Ett enkelt avslut med colten och vi kunde laga. Under tiden vi gjorde det stoppade vi ner Udda i nästa gryt som ligger 10 meter från det andra och är beläget i toppen av en stor jordhög från ett gammalt grustag.

30 meter från det grytet ligger det ett gryt i en stenslänt. Udda kallades ut efter ett tag och vi hade ringat sista grytet och visste att vi hade en räv inne där. Udda gick in och det blev snart kontakt. Vi gjorde nerslag på en meter bara för att inse att den låg längre in. Där fanns ett stenröse som vi sett in i grytet genom. Nu när vi lös in där var en rävsvans där. Så ett försiktigt öppnande och ett enkelt avslut på en riktigt stor och fin rävhane.

Medans vi lagade detta hål gick Udda in igen och snart låg det fast. 1,4 meter på pejlen. Vi började gräva och det var riktigt stenigt och besvärligt. Väl nere fann vi Udda i bra läge på grävlingen. Jag slarvade dock bort det läge och nu blev det katt och råtta lek med den grävlingen. Några timmar senare och efter ytterligare tre nerslag kunde vi avsluta en riktigt stor grävlingsgalt. En fin dag med rolig jakt och gott grävsällskap.

Tack för idag grappar och fint jobbat!

Idag hade vi bokat in lite grytjakt. Etta och Udda åkte med. Jimmy hade några nya gryt som han trodde på.

Första grytet var under en stuga bredvid en åker. Tydlig aktivitet, mycket spår av räv och mård utanför. Udda fick på sig halsbandet och snart bar det av ner under backen. Snart nog kontakt och vi kollade var det var under köket låg det. När vi kollade utsidan såg vi en mårdsvans som stack ut ur husgrunden och en bit från den en irriterade terrier. Jag har aldrig kört dom på mård innan och det gick väl sådär. Den lilla kanaljen tog sig emellan de minsta öppningar och där kom inte Udda igenom, så efter kanske en timme gav vi upp. Då hade mården varit ute och vänt vid en passkytt. Udda hade ställt den flera gånger och den tog sig undan.

Istället bar det av till ett stort sandgryt vid en sjökant. Etta fick nu chansen och det blev omedelbart kontakt. Massor av rävspår runt öppningarna och vi hade bara en hagelskytt med oss, vilket man ju grämde sig lite över. Etta jobbade på bästa sprängar maner och kom upp ibland för att kolla nya hål. Kontakt och avbrott. Sedan försvann hon och vi hörde henne inte längre. Nu åkte pejlen fram och vi fann henne långt upp från öppningarna. 1,4 meter stod det på pejlen. 1 dm tjäle och sedan finaste sanden man kan tänka sig. Snart nog kom vi ner och kunde ganska snart avfånga en grävling. Etta skakade om sin kombatant en sväng för att sedan kasta sig ner igen för att gå i klinch med ytterligare ett jordsvin. Denna kunde snart avfångas och lyftas ut. Då stack grävling nummer tre fram sitt tryne och avfångades.

En fin jaktdag med sol och snö och kyla, som förgylldes av prima hundjobb och goda grävkamrater. Tusen tack till alla inblandade!

Igår bar det av till Ingelsgärde och jaga lite i de underbara skogarna.

Första såten gick jag med Etta. Hon hade där två drev på dovhjortar. Inget gick i pass tillräckligt bra, vilket gjorde att de alla kom undan. Ettas drevtider har nu börjat komma upp en hel del i tid och hon har överlag utvecklats mycket bra.

Andra såten gick jag med Udda som är i prima form nu. Hon sökte ut bra och tog snart upp. Det var kanske fel benämning. Kan väl säga att hon blev mer eller mindre på sprungen av drevdjuret från en annan terrier. Det var en riktigt grann kapital dovherre som kom ur den grovstammiga skogen och studsade över hygget mot mig. Jag vet faktiskt inte vad jag ska skylla på. Fast något skott gick inte av och den studsade glatt vidare, nu är jag ju inte bitter över det för jag hade antagligen ändå missat. Det gjorde också den passkytt som den passerade. Udda tog i nästa granplantering upp en råget som hon drev genom hela såten och släppte när den kom ut på fälten.

Sista såten gick jag med Stella. Vi hann in i såten så stack hon iväg och snart blev det upptag i slyskogen på min vänstra sida och det var lite bowling känsla över det hela. Stella valde att följa en hind som gick ut med två kalvar i bra fart framför mig ibland granstammarna. Då jag inte valde att skjuta här heller gick de ner i såten och följde sjökanten rakt i pass hos dagens yngsta passkytt som inte gjorde något misstag utan lade ner kalven. Stella var där och kollade till att den låg där sedan kom hon tillbaka. Väl där rakt in i samma tätning och iväg bar det med ytterligare en dov. Denna buktade fint , men ingen kom åt den så den gick lycklig vidare.

Idag var det sammjakt på schemat. När jag vaknade och såg 5 cm snö blev jag glad och ännu gladare blev jag när solen gick upp på klarblå himmel.Markerna runt Hulsjön hade gått samman för att jaga främst gris, fast på flera av markerna var rå och dov lovligt också. Det var många hundförare och rätt bra med skyttar. Två stora drev var planerade. Första drevet gick jag med Etta och Stella. De tog snart upp varsitt drev på en hjortflock som sprängdes. Etta jagade förbi mig med en fin halvskovel som för dagen var fredad. Stella drev tre djur som snart gick i pass hos Håkan som sköt en av dem. Stella fortsatte med hind och kalv. Ett långt drev. Ettas drev tog slut efter cirka 10 minuter. När hon kom tillbaka gick vi vidare, nu följde vi ett större grisspår som inte verkade speciellt färskt då hon nonchalerade det rätt hårt. Jag valde nu att koppla för den marken jag var på nu fick vi bara skjuta gris. När jag kom ur skogen kopplade jag Etta. Vi gick ut mot vägen för att bli hämtade av jaktsamordnare Johan. Döm om min förvåning när det kommer tre årsgrisar mot mitt håll. Etta som ser dom , ja hon låter som en terrier gör när de är som mest frustrerade. Mycket och högt. Jag trampade på kopplet och när de kom ur en liten dunge  och sneddade mot närmsta skogsbryn gav de en bra skottchans. Första skottet gav tydlig reaktion och andra stoppade grisen på plats. Problemet var att min koppellösning inte riktigt fungerade så Etta kastade sig mot grisarna med kopplet kvar på. Vilket gjorde att jag kom av mig lite med att ta fler av dom. Som tur var stannade hon vid den döda. Jag gick dit och tog av kopplet för att visa henne på de andras spår. Ingen tvekan där utan full fart och ett riktigt långt drev ner till en vass där det blev stopp.

Vi tog oss dit jag och Johan. När vi kom dit var det tyst och Etta kom och mötte oss. Isen var tunn och grisarna hade valt att ta sig igenom det. Vi rundade vassen och upp där Etta tog upp direkt och Stella hakade på. Ett riktigt långdrev som slutade i saltsjön. Vi packade ihop hundar och gav oss av upp mot ett område där en annan hundförare hade sprängt en grupp grisar. Då området hade naturliga avgränsningar skulle jag spåra av norra sidan och där fanns bara ett utspår. Släppte hundarna på det och Stella drog iväg. 500 meter längre bort ståndskall intill en grusväg. Jag och Etta gick ditåt. En passkytt som stod 20 meter från ståndskallet rapporterade att det var bra livat inne i slånbärssnåren nu. När jag närmade mig anslöt Etta och hon visade med all bestämdhet att grisar är inget hon längre fruktar. Som en pil in och ett riktigt tumult utbröt. Jag tog mig in från vägen och grisen låg två meter från mig. Kunde dock inte få avslut då hundarna var på den rätt hårt nu. När Etta flydde ett utfall kom grisen i sin vackraste uppenbarelse ut efter henne, vackra är dom när dom är arga. Håret står på dom och de är respektingivande. Inne i slånet fanns ingen väg undan för Etta. Hon undvek dock grisen på ett snyggt sätt och hög sig fast när den passerade henne. Snart nog släppte hon och grisen passerade en passkytt som missade. Grisen drev hundarna sedan tills den valde att hoppa i saltsjön även den.

Sista såten hade Udda ett kortare drev på okänt vilt.

En riktigt fin jaktdag med riktigt bra organisation och hundarbete från alla hundar och hundförare blev resultatet riktigt bra. Tusen tack till alla som var med idag och kämpade i skogen!

Igår kom min äldsta dotter hem från julgranshuggningen med en kompis. De hade hittat ett aktivt gryt och var sugna på att se om det var någon hemma där. Sagt och gjort fram med väskan och spadarna. Etta fick bära grytpejlen. När vi väl kom dit var jag inte övertygad om att det verkligen var så, men för att beivra sådant engagemang från barnen körde jag ändå. Blev ganska snabbt kontakt och Etta var riktigt på hugget. Efter några minuters arbete låg det still och grävandet började. Det tog en stund och förkylningen som jag har haft ett tag  ny gjorde sig påmind. Snart nog kunde Etta plockas upp och en fet grävling avfångas med ett välriktat skott i pannan. Lagning och hemgång till en varm stuga med risgrynsgröt som var varm. Etta skötte sig exemplariskt och låg fast hela tiden med riktig iver och bra skall.

Igår var jag med Ralle till en av hans kompisar och jagade lite. Blev inget skjutet, men hundarna skötte sig bra. Udda gjorde två hjortdrev och ett rådjursdrev. I andra såten jag körde henne gjorde hon ett fint drev på ko och kalv. Hon körde lite kortare drev för dagen, vilket passade marken perfekt. Stella hade ett längre drev på två rådjur.

Trevlig dag med lite otur nör det gäller drevens riktining. Tusen tack för idag!

Imorse var det tidig uppstigning och avfärd mot mönsterås. Där skulle jag och Jon gå hundförare på Ems Herrgård. Det var även en hundförare till med tyskar där. Vi gick alla tre i dagens tre såtar. För enkelhetens skull kommer jag bara beskriva mina och hundarnas jobb. Kan dock säga att allas hundar jobbade bra under dagen.

Första såten gick jag med Stella och Etta. Stella tog upp ganska omgående och drog iväg på långdrev med en gris. Etta och jag gick in i en stor mosse. Jon kom från andra hållet. Han fick kontakt först med svin. Etta drog iväg bland skvattramet och jag fick en hög årsgrisar på 10 meter. Fick läge på en tillslut och la pricken bakom örat och kramade av.

Etta kom nu på skottet och drog iväg med gris. Hon tappade drevet i skvattramdjungeln och kom tillbaka. Jon och jag möttes i mitten la upp planer och drog oss utmed varsin kant. Etta tog snart upp och drevet gick i knät på Jon som sköt en årsgris. Snart tog hon upp igen och drev nu tillsammans med Jons unghund en ensam gris som gick förbi en passkytt som inte kom åt. Bra dag.

Nästa såte gick jag med Etta och Udda. Jag skulle först gå genom nått slags träsk och det var rätt beskrivning blev blöt som fan. Etta tog dock upp och drev till en passkytt som sköt en smalhind. Kom tillbaka och tog upp igen även detta drev gick i pass och ytterligare en hind låg. Mycket bra med söket, drev som går klockrent.

Efter detta kom en prima lunch.

När vi hade ätit körde vi sista såten. Jag gick med Udda och Stella. De drog iväg direkt och efter cirka 200 meter upptag på två ställen samtidigt inne i planteringen. Ingen tvekan om att det var svin de funnit. Ett jävla ös i skogen. De stod dock still och speciellt Stella hördes det på att det var något som hon hade lite mer respekt för. Jag närmade mig ståndskallet och när jag var 15 meter ifrån kom Udda farande med en årsgris. Fick bowling effekt och det for grisar åt alla håll. Först ut var en ensam stor gris, dock ingen som kom åt att skjuta den. En passkytt fick två årsgrisar på sig utan att komma åt. Udda och Stella jagade ut en årsgris som de släppte rätt snart och kom tillbaka. Tog snart upp igen och nu for de ur såten med ytterligare en årsgris. Stella drev den längst och Udda kom tillbaka. Inget upptag förens Stella var tillbaka. Hon tog då upp en ensam hind som hon drev på ett tag. Udda hittade en gris som inte var nöjd med med Uddas närgågna uppvaktning vid upptaget. Udda däremot tyckte det var fantastiskt skoj och drev tills vi blåste av såten.

Idag var jag en sväng hos grannas och jagade. Halvön som vi hade tänkt jaga var tyvärr väldigt orört så vi valde att lägga om planerna och ta områden inne på fastlandet. Jag skulle gå med Stella i vassarna vid ett sund som bildas mellan fastlandet och en närliggande ö. Oliwer gick med Solo i andra änden av såten, uppe på fastlandet. Stella tog upp ganska omgående och drog en lov ut på ön, drevet buktade tillbaka och hon släppte. Jag tog med henne ner i vassarna. Mycket aktivitet där inne. Stora stigar och mycket liggplatser. Dock fann vi inget där då. Vi sökte av det hela och jag skulle precis meddela jaktledaren att det verkar tomt när det small på andra sidan vassområdet hos Robban. Fyra grisar på väg mot mig, dom hade kommit från kullen jag skulle in i efter vassen. Stella var iväg på sök och jag stod och lyssnade på grisarna som kom och knakade genom den  tunna isen som låg inne i vassen. Ett stort plums, vilket innebar att de var på min sida av sundet. Snart såg jag vassen som avslöjade deras position. Jag hade ställt mig utanför den höga vassen i den lägre vassen utanför. Det såg ut som dom kom mot mig. Plötsligt blev det still och de avvaktade. Sen började de röra sig och kom utmed vattenkanten mitt i solen. Fick jävligt svårt att se dom i kikarsiktet. Snart hade jag dock en tydlig gris och pricken låg bakom örat. Skottet gick och snart nog skott två på nästa gris. Denna valde dock att fortsätta vilket gjorde att jag fick fortsätta med två snabba uppföljningsskott snett bakifrån när den tänkte fly. Det visade sig efteråt vara helt onödigt eftersom det första hade stoppat den. Nu kom Stella farande och kastade sig över den sprattlande grisen. Den tredje grisen vände och gav sig av mot fastlandet igen.

Stella och jag tog oss också dit. Den grisen kom dock snart i pass hos markägarn som förvaltade chansen och sköt den. Jag gick förbi Robban för att lokalisera den gris han skjutit på som gått i vassen efter skottet. Stella hittade den död ute i vattnet. Efter att vi fått den i land gick vi in i såten igen och Stella hade två bra drev som båda gick ner i den vass som vi nyss lämnat, vi misstänker att båda var grisdrev då rådjuren aldrig brukar vilja simma över där nere.

Nu lunch som lagades på öppen eld och gasolkök samtidigt. Sedvanlig pajkastning om skott hit och dit.

Sista såten fick jag gå med Etta och Udda. Hann bara in i såten så tog de upp och ut kom en stor galt som var på för långt håll för passarna. Udda som drev grisen hängde dock bara på cirka en kilometer. Vi gick vidare. Det var inga vidare tecken på aktivitet i såten som antydde grisar. Jag kom ner till havet och en liten vass som är i ett sund där. Tänkte att bäst att gå ut där. Tog två sekunder så väckte Etta och snart började hon skälla, efter det kom Udda dit. Grisen gick loss och upp genom hela såten och förbi Oliwer som bara såg en ensam gris. Efter det ville den lämna kullen. Detta var dock dumt för där satt Jocke som fick till några träffar. Dessa var dock inte direkt dödande. Det gjorde dock att båda hundarna kastade sig på grisen och drog ner den i ett dike. Blev därför omöjligt att avsluta från tornet. Snart nog var grisen död och hundarna på väg tillbaka. Efter bara hundra meter blev det ett jävla påslag på båda hundarna och de kom med en gris till Oliwer. De låg dock för nära grisen för säkert skott. Efter det stopp en kort stund i vassen. Fullt krig och sedan loss fast bara på för långt håll. Även nu låg hundarna i hasorna på grisen och det drev den cirka 800 meter till ett slån där blev det livat igen och den passkytt som satt där hörde att en av hundarna fick prygel. Oliwer fick i uppgift att ta sig dit. Han hann dock inte. Udda valde att bryta. Hon kom haltande tillbaka. Etta drev grisen efter detta mer än 2 km själv och hade småduster med den. Kul att se. Kanske börjar det lossna för denna lilla dam nu. Idag visade hon helt klart skärpa.

Efter att jag på egen hand jagat ut två grisar till ur vassen bröt vi.

Fantastisk jaktdag och trevligt väder. Grymt nöjd med hundarna. Tusen tack till alla inblandade!

Denna vecka har bestått av tre dagar i säng och feber. Det gjorde att gårdagens jakt fick ställas in. Det var jävligt tråkigt måste jag säga. Fy fan att mista en jaktdag på grund av det. Idag tog jag mig, tillsammans med Ralle, till Kolmården för att jaga med Jimmy Obäck och hans jaktlag. Vi hade lite missförstånd på vägbeskrivningen, men vi hittade snart nog dit. Väl där var det snabb genomgång av dagens skjutbara vilt. Efter detta utställning på pass. Då de inte var så många av jaktlaget som närvarade, blev det lite glest bland passen.

Stella släpptes och Ralle körde i andra änden av såten med Sätter´s Ligo. Båda hundarna hade bra drev. Stella tog upp kronhjortar ganska omgående och Ligo rådjur. Stella tvärvände dock nere vid en liten sjö mitt i såten. Där hon kom på bakspåren…trodde jag tills jag hörde henne i fullt drevskall, tilläggas bör att det var cirka tio centimeter nysnö som låg på alla träd. Hörbarheten var kraftigt begränsad idag. Kollade pejlen, jo kom mot oss vek av och drog rakt ur såten. Stella följde 2,5 från där vi stod. Efteråt berättade en passkytt att det var en jävla stor gris hon hade jagat. Jag och Jimmy, som gick med mig pratade bort en fin chans på Ligos rådjur. Efter detta kopplade vi upp hundarna. Tog lite mat och gav oss mot den plats där en älgtjur skjutits, fast i omvänd ordning. Syn obs på många kron, åtta gris, tre älgar och ett rådjur.

Nästa såte gick jag med Etta och Udda. De skötte sig exemplariskt. Drev separat och länge på kron som buktade som rådjur. Förbi passkyttar som av olika anledningar inte kunde skjuta. Drevtiderna idag låg runt 30 minuter hos båda, jävligt nöjd med dom idag. Udda fick nästan fram fyra kron till husse och Jimmy. Dessa valde dock att gå ifrån oss och i annan riktning. Fyra drev gjorde damerna, två var och efter detta var dagen över. Ralles Ligo lyckades med bedriften att driva en räv i gryt, spränga den och driva den tillbaka in i såten och till husse som hade flyttat sig och missade chansen, men fick tag på hunden.

Kul dag med mycket vilt. Tack till alla inblandade för att man fick komma!