Åtvidaberg

Årets första jakt på våran mark i Åtvidaberg var i Söndags. Det är en rolig mark som håller riktigt mycket dov. Den stora nackdelen med marken är att 35:an går utmed den. Det är ju en relativt trafikerad väg och jävligt obehagligt att släppa hundar där. Vi är ett riktigt bra gäng med roligt folk och trevlig stämning.

Väl där startade vi såte numro uno och jag valde att sitta på pass. Är en relativt lätt jagad såte där viltet vill ut ur om råden ganska lätt. Vi sitter ganska tätt i torn här och har därför ganska mycket begränsningar på var vi kan skjuta. Jag hade lyckan att dra esset vilket är det i särklass hetaste passet. Rasmus gick med sin unghund Sätter’s Hugo som gjorde ett utmärkt jobb, dock lite långt i andra drevet. Det dröjde inte länge innan drevet började och stänkdjuren kom. Såg sammanlagt 30 dov i mitt pass, bara bra skottchans på en ensam smalhind som kom smygande ur planteringen framför mig. Den märkte mig inte, så det blev ett relativt enkelt skott. Den la sig så fort Saco Hammerheaden träffade kroppen. Två kalvar blev skjutna också.

Sedan körde jag Khan, han tog upp och jagade i närmare en timme. Under den tiden korsade han 35:an. Efter det fick vi tag på han. Under tiden stod jag och väntade vid gränsen och fick 20 talet dov i ryggen. Kom verkligen inte till skott på dom. När vi bröt den såten så var ytterligare en smalhind skjuten.

Sista såten satt jag på pass. Lite ovant för mig att sitta på pass. Ska jag vara ärlig så hatar jag det då det är så jävla tråkigt. Fast på denna mark är det sällan tråkigt att sitta på pass. Tyskar som driver för fullt och riktigt bra med dovhjort. Dröjde inte länge innan det blev upptag innanför mig och ut vid mitt pass som är det bästa passet i denna såte kommer ett helt koppel dov. Tar sikte på första kalven och skjuter när den springer. Tydlig skottmarkering och den stannar. Följer flocken vidare och ser inget mer skjutbart djur som är i läge. Kalven hänger med flocken, fast längst bak i gruppen. Sedan försvinner dom in i planteringen cirka 200 meter bort. Vi kördde tre eftersöksekipage på dom, varav ett proffs och fick inte tag i den. Det känns förjävligt, samtidigt kan man nästan inte göra mer än så. Dagen bröts där, fyra dov på åtta gubbar är väl helt ok.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *