Mogata när det är som bäst

Mogata brukar jag besöka rätt många gånger per säsong. Där finns ett litet trevligt gäng. Markerna är perfekta för tysk jaktterrier, mindre skogsområden med inspränga fält och lite av varje på viltfronten. Där finns dov, rå, älg, svin och en liten vild stam med mufflon. 

Igår hängde Martin med också som hundförare. Vi samlades på gårdsplanen på morgonen och det var genomgång om säkerhet och avskjutningsregler. Sedan uppsittning och ut till skogs. Dagen till ära så ville solen visa sig och det var väl någon plusgrad. Det har varit oförskämt dåligt med sol denna höst precis som förra. Skönt när man får en sån här dag. Jag gick med Gaby och Martin med Merida.

Jag släppte Gaby och hon drog två sökrundor innan hon hörde att Merida väckte på något, tror jag i alla fall. Vissa dagar är den hunden så jävla tråkig på att tjuva och detta var tydligen en sådan dag. Dock fick hon upp något på vägen dit. Det blev långdrev och hon jagade nog en halvtimme i alla fall. Det gick ur såten utan att någon såg vad det var. Dock så gjorde drevet en stor bukt och när hon väl släppte var det nära där jag gått in. Så jag valde att vissla in henne där hon var som närmast. Att det var klart och hördes långt var det ingen tvekan om. 615 meter och hon tvärvinklade på visselpipan kom som ett streck. Dock hann vi inte långt innan lilla madam upprepade samma sak och snart var hon hos Martin och hade inga planer på att komma till mig. Då det gått in en större grupp mufflon i såten så skulle Martin ta sig dit då han var närmast. Jag valde att ställa mig strategiskt då jag har ganska bra uppfattning om vilken väg fåren tar genom denna skog. Ställde mig på en liten bergknalle i en gles gran och björkskog. Ser på pejlen att Gaby vinklar av från Martin och Merida. Hon går väldigt fort och medvetet, så kommer det de där typiska grisskallen. Konstigt tycker jag, då hon är ute på ett hygge. Blir dock ingen längre fundering för nu hör jag hur det kommer djur mot mig inne i granet som är nedanför mig. Det låter som många. Jag gör mig redo på mufflona, dock hör jag innan de når mig att detta är inte mufflon då de låter om som fan. Skymtar genom granarna svin, å inte ett utan ett riktigt långt pärlband. De kommer ur skogen och snett mot mig. De följer den ravin jag har nedanför mig. Låter suggan passera och lägger an på första svinet efter henne. Skottet går och ser hur det tar illa så följer upp med ett två till. Sedan ifatt nästa och kramar av, ser hur det dammar till bakom bogen. Svinet gör en kullerbytta och dör sedan. Får nog erkänna att jag sedan kommer av mig då det är sällan man får dessa lägen som hundförare. Relativt öppet och en riktigt stor flock svin, närmare 20 stycken. När jag fått in nya skott är det bara rumporna som gubbar vidare i kikarsiktet. Merida driver nu mufflona och Gaby kommer skrikande ifatt min första gris. Kopplar henne där då ingen sett svinen som antagligen tog sig ut på grannmarken utan att någon såg dom. Sammanlagt i denna såte. Två svin, boom på rå,mufflon och räv. Vi bryter ganska snart efter detta.

Sedan kör vi nästa område. Jag går med Gussen och Martin med Merida. Jag släpper på det rådjur som det sköts på i tidigare såte då det fanns lite hår i snön. Gussen tar upp omgående och driver sedan det hela såten. Merida tar upp ganska omgående och drevet kommer rakt mot mig där jag står på en liten höjd med en lövgallring nedanför och snart kommer tre dov mot mig. De vinklar av kanske 70 meter från mig. Jag ser dom gå in en grandunge och lägger an, ser hur den första kommer genom en liten lucka och när nummer två kliver in i luckan går skottet. Får en tydlig teckning på den. Merida ligger inte långt bakom och hon fortsätter driva. Jag tar mig till skottplatsen och ser blod där. Spårar i den fläckvisa snön. Efter cirka 30 meter ser jag hinden ligga. Den ligger dock lite konstigt och jag ser att den lever. Jag som är lite skadad av mitt jobb som styckare vill inte skjuta mer än jag måste så jag tänker att jag tar den med kniven, det var FEL! När jag tar nästa steg studsar den upp och iväg som ett skott. Då det är ganska tät terräng så försvinner den snart ur mitt synfält. Då den lagt sig så snabbt efter skottet gör jag dock bedömningen att den är såpass dålig så jag kan fortsätta spåra den för hand. Dock är snön fläckvis och det gör det lite svårare än jag tänkt mig. Då Meridas drev gått i pass hos Mattis som sköt en stånghjort så ber jag Martin komma med henne så vi får släppa på den skadade hinden. Innan han har hunnit fram ser jag den dock igen där den ligger och trycker under en liten gran. Dock får jag inget läge på den innan den far iväg igen. Nu stannar jag och Martin kommer snart. Vi släpper Merida och det blir kontakt efter bara 50 meter. Dock tar det ytterligare 50 innan hon fått omkull hinden och innan den ligger ner. Snabbt är jag där och får tag i ett bakben för att sedan kunna avsluta enkelt. Ett riktigt bra jobb av Merida som tog en stor hind som var skjuten lite långt bakom bogen. 

När detta är klart så blir det några kortkullar där det egentligen inte händer så mycket sedan lite arbete i slaktboden. Som vanligt får jag tacka markägare och jägare för att man får komma med hundarna och vara med och jaga!

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *