En jävla tur

Igår bar det av till Lofta. En riktigt rolig mark med bra stam av dovhjort och Svin. Under säsongen har vi jagat där två gånger och det har blivit både svin och dov skjutet då. Samling i köket och mycket munhuggande fast på det där härliga sättet som lätt uppstår i manliga kretsar. Jakten planerades upp medans gryningen inväntades.

Första såten var som vanligt de två holmar som ligger ute på fälten. Där passar vi egentligen bara av i en solfjäderform mot skogsområdena på vår mark. Åt andra hållet är Loftahammarvägen och gigantiska vassområden. Stella skulle köra denna såte som egentligen är två stora holmar. När radion brusade och klartecken kom så släppte jag henne. Upptag omgående och det gjorde ett U i såten bara för att gå rakt mot bilen där en bil kom. Pulsen går upp och tankarna rusar. Djuren tvärkastade antagligen för bilen och gick upp i såten igen. Drevet går rakt igenom första holmen och in i nästa holme. Jocke ropar på radion att det är hind och stånghjort. Ur nästa holme kommer hon dock med Hind å kalv. Inte helt ovanligt med dovdreven i hjorttäta marker. Jag står kvar ett tag och går sedan ner utmed kanten för att kolla i kanten där det finns stora slånsnår. Sprakar där loss en liten grupp dov. Stella är på väg tillbaka efter kanske 20 minuters drev och jag går vidare i denna holme. Den är riktigt sönderbökad och det är färskt. Kommer ut på fälten och möter Stella. Hon springer upp till holmen vi ska till och det blir liv i slånsnåren där hon i fjol blev snittad vid. Tydligt att det ligger svin där idag med. Det vill dock inte lämna slånet utan går bara runt därinne. Kan förstå att de är trygga i slånet. Efter att vi samarbetat lite lyckas hon få ut en gris. Jag springer till kanten av holmen. Där på fältet springer en 80 kilos gris med Stella bokstavligt i hasorna. Riktningen mot vägen och de på andra sidan så skyddande vassarna. Tänker inte på det först. Fast när jag ser att det närmar sig vägen och att det kommer flera bilar åkande börjar tankarna surra snabbt. Kollar pejlen och inser att detta kan gå riktigt illa. Innan vägen är det en bäck med mycket vass och bilförarna får knappast någon förvarning för vad som kommer ut på vägen. Vassen skymmer också en lång vägsträcka så jag kan inte se mycket av bilarna. En tvärnit och skrikande däck kommer nu. Kollar på pejlen och Stella är still vid vägkanten. Börjar springa de dryga 600 metrarna ner mot vägen. Hör att flera personer samtalar därnere och att fler bilar stannar. Tankarna rusar i huvudet. Fan!!!!! Då börjar Stella driva igen. Kollar på pejlen. Jo hon fortsätter på andra sidan vägen och jag känner hur det bara går ur mig. När jag kommer ner till vägen så står där tre bilar och flera personer på parkeringsfickorna. En tjej kommer mot mig och undrar med skärrad röst.

-Är det din hund? Jag hann inte stanna. Den bara var där och jag körde rakt över den och nu ligger den där ute i vassen och låter. Den ville inte stanna här.

-Nej alltså hon jagar, svarar jag. Ni körde inte på grisen hon var efter i alla fall.

Någon gris hade de inte sett. Stella bröt ett par hundra meter ut i vassen, då det är riktigt högvatten kom hon nog inte längre. När hon kommer tillbaka kollar vi över henne och det syns inte en skråma på hunden. Hon är tämligen oberörd. Jag vet faktiskt inte om tjejen gjorde en felbedömning eller om Stella haft sån änglavakt att hon kommit under bilen utan en skråma, var en lite högre skåpbil. Någon duns hördes ju aldrig. Vi andas alla ut och tar farväl av varandra. Otroligt lättade skiljs vi åt och vi går tillbaka över fälten. Stella springer framför. Jag har en svag obehagskänsla kvar, den lämnar mig dock sakta ju mer jag kollar på henne där hon lunkar fram på fältet. Vi pratar över radion och under tiden detta hänt har två svin smitit ur såten och två dov. En av grisarna, en stor svart är påskjuten fast ligger inte på platsen. Stella är redan inne i holmen och drar iväg på en löpa. Följer den gris som inte blev påskjuten 900 meter kommer tillbaka och gnyr lite i något spår drar sedan ut på fälten och nu på den grisen som det skjutits på. Hon följer spåret och när hon kommer in en bit i skogen på andra sidan fälten, alltså bakom skytten blir det liv. Ordentligt liv. Mattias ropar på radion att det är osämja i kullen och att svinet verkar vara på dåligt humör. Jag skyndar mig över fälten och kommer upp i skogen. Tar mig in mot skallen och ser snart hunden och grisen i sluttningen som är relativt öppen. När Stella kommer runt svinet och är lite till vänster om grisen får jag läge att dra en pärla, den säckar ihop.  Mattias tackar på radion och vi bryter. Bärgning av svin och mycket frågor kring svin och bilhändelser.

Efter snabb omgruppering kör vi nästa område. Nu år också Björn med sin unga borderterriertik med i såten. Har jagat med några borderterrier, aldrig med någon som har haft i närheten av så bra drev och skall som denna lilla dam. Riktigt trevlig hund. Stella tar ett slag och går iväg 200 meter sedan skäller hon lite och jag funderar på om det är svin. Hör dock att skallet blir dovt ibland och kollar pejlen. Ett hus. Väl där, ett ödehus. Eller ja nu bebott av grävling. Stella vill inte lyssna och det slutar med att jag får hål på golvet där hon ligger och kan gå därifrån. Det är nu inte mycket kvar av såten och vi går en bra bit innan jag släpper. Hon lyckas nu med bedriften att driva i bakspår på en gris som kommit från såten och gått ut. Sedan bryter vi.

Sista såten kör jag Gunde och Gaby. Björn går med Sally. Gaby tar upp snart och Gunde snart därefter. Gunde driver hind och kalv. Det lämnar omgående såten och kommer aldrig tillbaka. Gaby gör två kortare drev och kommer tillbaka efter båda. Det tredje blir på ett rå som lämnar såten och där tiltar hon och jagar tills vi fångar henne, då ligger hon 30 sekunder efter rådjuret. En dag av stolpe ut. Mycket djur i rörelse, inget som vill gå i pass som det ska.  Jag är dock så jävla glad att jag har med mig alla hundar hem denna eftermiddag.

Tusen tack till alla som försökte denna dag och bra Mattias som försökte lite extra!

Lite rådjursjakt

Idag styrde vi upp en liten spontanjakt. Vi samlades hos Jörgen på morgonen och ställde upp. Jag körde Gunde och Udda först. Gunde tog upp och drev i hela såten, dock utan att någon fick något i pass. Udda stötte några rådjur, dock ytterst kort. Det känns som att hon kommer mest att gå som eftersökshund och i grisvassar framöver. Annars är hon pensionerad.

Sista kullen körde jag Gaby som tog upp inne i en plantering och drev ut på ett hygge. Det var ett rådjur som kom och likt Frans svingade jag med och tröck till. En riktig volt och den låg där. Jag skjuter sällan på löpande djur, men nu kändes det riktigt bra och det gick ju vägen.

Efter detta gjorde hon ett kanondrev på ytterligare ett rå som buktade fint och passerade de flesta passare utan att ge chans. Även till mig kom det och klarade sig undan tack vare att uppmärksamheten inte var på topp. När det gått ur marken och hundarna var infångade bröt vi.

Efter detta unghundsträning med taxen Mariebergs Xperta (Pixie), det gick sådär. Sedan med Sätter´s Embla, även det gick dåligt. Sedan åkte vi hem.

 

Annandagsjakt

Bilen startade 7.30. Tre hundar inpackade. Udda, Gaby och taxen Gunde. Rullade mot dagens jakt med jaktlaget. Samlades i kojjan. Många hade kommit och stämningen var god. Första såten planerades. Hundförare i denna var jag med Gaby, Oliwer med Riva och Viktor med Zorro. En stor såte på över 200 hektar. Alla placerades på sina pass och snart så kom signalen om att hundarna skulle släppas. Alla hundarna fick upptag omgående. Gaby på rådjur som hon jagade igenom såten och runt ena passkedjan. Zorro hittade svin som först kom till Ralle som sköt en brungris. Sedan ur marken för att vinkla och komma rakt på mig. Någon skottchans blev det inte då jag valde fel plats. Sedan var det drev överallt och ska jag vara ärlig har jag svårt att återberätta exakta händelseförlopp. Zorro jobbade som vanligt bra med svinen. Riva likaså. Gaby hon körde sitt egna race med hennes andra drev. Zorro hängde på en gris som blev skadeskjuten och gick ur såten och rakt på Gaby som kom på sina bakspår. De gjorde nu sällskap och efter 800 meter fick dom stopp på svinet. Jag och Viktor skyndade oss dit. Viktor fick inte till första försöket på svinet, det kom upp till mig på berget, men med en hund fram och en bak var skott inte att tänka på, springa ifatt gick sådär. Viktor som rundade berget istället fick läge när hundarna fastnade i vegetationen. Mycket bra hundjobb.

Under tiden hade ytterligare svin drivits av Riva och det fanns nu två skottplatser att kolla. Ralle hade skjutit på en gris och Johan hade skjutit på en halt gris. Sedan hade Robert skjutit en gris. Efter att Udda släppts på Johans gris och gått därifrån till Roberts svin, kunde vi efter besiktning av svinet konstatera att det var den alla tre hade skjutit på. Ralle en träff i frambenet några centimeter lågt, Johan gjort korrekt bedömning om att svinet var halt. Även han sköt lite lågt och tuschade under hjärtat. Robert däremot satte ett skott i pannan. Bra jobb av gamtanten. Ja för en gång skull av alla hundar. Även om jag inte var riktigt nöjd med Gabys tokbeteende. Vi bröt här och återsamlades. Sex svin och ett rådjur låg.

Sedan körde vi en liten kulle till. Gunde fick där tag på två rådjur, Udda en riktigt fin 10-16 taggare skoveltjur. Ralles unghund en kviga. Gundes ena rådjur blev efter lite buktande skjutet av Oliwer.

Sedan körde vi en liten kulle med Gaby och Oliwers valp Sätter´s Jack. Gaby hittade fyra dov som hon drev till passkedjan på fälten, ingen som kom åt riktigt innan Håkan klämde till en kalv. Gaby fortsatte efter de andra som vände in i såten igen. En halvskovel drev hon förbi flera passare, den var dock fredad. Sedan hittade hon en dovhind som hon drev förbi passarna utan skottchans. Oliwers lillvalp gjorde ett helt ok drev på en drevspets som även den klarade sig med livet i behåll, dock fint jobb av en halvårsgammal hund. Gaby skötte återgången betydligt bättre i denna såte, så husse var på bättre humör nu.

Fin dag och tack till alla som var med och förgyllde den!

Stövarjakt

Efter att ha kraschat bilen och hundkåpa och hela skiten, å gått med en rygg som inte alls tyckte om det så var det idag åter dags att jaga lite. Under de senaste veckorna har jag hunnit med en del injagning av småtyskarna, så det har ju inte varit förgäves.

Idag packade jag in Wirpi och Stella och gav mig av. Solen lyste och det var en utomordentligt vacker morgon. Mötte upp Stig och vi begav oss till ett område där det ofta är räv. Pejlen startades och Jägarhults Wirpi drog glad i hågen iväg för att med jämna intervaller komma och hälsa på oss. Dröjde ungefär 30 minuter innan det kom ett ruggande upptag och sedan var drevet igång. Tyvärr hörde vi bara upptaget innan hund och drevdjur drog sig ut ur hörbart håll. Drevet gick in i marken och vi fick göra en förflyttning. När jag kommer ner dit där jag tänkte stå på pass kommer Wirpi drivande med riktigt bra tryck rakt mot mig. Dock visar det sig att räven har passerat mig innan jag kommit fram.  några minuter senare blir det tvärt tyst och hon markerar vid ett känt gryt.

Vi samlas där och tar med Stella. Grytet ligger ganska öppet och har bara två ingångar. Wirpi tycker hon har gjort det hon ska och drar iväg igen innan jag får på koppel. Stella smiter i grytet och det blir bra kontakt. 10 minuter senare riktigt bra upptag på Wirpi på bergen ovanför oss. Efter ytterliggare någon minut kommer en räv utfarande ur grytgången Stella gick in i, Stella ligger dock för nära och räven slinker in i den andra grytgången. Det visar sig sedan att dessa två inte sitter ihop. Stella gör ett bra sprängar jobb och går in i den andra grytgången emellanåt. Räven tittar fram en gång, fast det är precis när Stella kommer mot den gången och de slinker båda in igen. Vatten nivån i grytgången visar sig vara närmare 10 cm och den räven kommer inte ut nått mer. Stella går hårt åt den och efter ett försök att gå därifrån med henne så blir det grävning. En riktigt tilltufsad räv avfångas och det efter mer än en timmes drev. Wirpi som drivit under större delen av tiden, vi har inte haft någon koll alls på var det varit fast vi har hört drevet mer eller mindre hela tiden. Ett riktigt fint och klingande drev med bara någon kortare tappt. Riktigt nöjd med båda hundarna idag!

Avelsgodkänd tik från kenneln

Idag startade Hampus Sätter´s F Ester på grytprov. Det gick utmätkt, även om arbetssättet var lite närgånget så räckte det till ett föreslaget första pris. Hon är därmed avelsgodkänd. Stort Grattis till Hampus och Daniel som har henne hemma hos sig!

Ester är efter min Udda och Hampus Grekas Erik, som är kullsyskon med min Stella. Riktigt bra linjer som har gett rejält bra hundar. Detta är tredje valpen ur Udda som blir avelsgodkänd detta året och jag vill passa på att tacka alla valpköpare för det jobb ni lägger ner på att få fram hundarna på prov och att de flesta kommit till hem där man verkligen jagar med sina hundar. Det är otroligt viktigt för min del att få möjlighet att återkoppla. Återigen stort Grattis till er alla!

 

Öjakt i Loftahammar

I måndags sket jag i jobbet och tog Calle med mig ut till Loftahammar. Där hade Jocke styrt upp lite fin öjakt i skärgården. Det var Magnus som bjöd på jakten. Vi samlades vid Jockes lager på morgonen och rullade sedan ner till bryggan. Hundar och burar bars ombord på båten och vi tuffade utåt. Vädret var väl inte perfekt. Blåsigt och kallt, med lite snö, hagel och ibland regn.

Första ön vi gick i land på var det tre hundförare. Calle blev först ilandsatt med Odessa och sedan var det jag och Victor som gick iland med några passkyttar. Vi skulle gå åt varsitt håll och sedan sammanstråla i mitten av ön där det fanns betesmarker. När alla passkyttar var ute så släppte jag Udda och Stella. Dröjde inte så länge innan vi fick kontakt med vildsvin. Stella körde ut en gris ganska omgående och den drev hon rakt på passkedjan, där var skyttet dock inte på topp och den passerade obehindrat betet. Stella fortsatte dock och drev iväg en bra bit. Under tiden så var Udda inne i planteringen och jobbade med svin som var kvar. Fick dock ingen chans då det gick loss hela tiden. Nu var det fart på ön. Udda jagade en gris, Stella en annan, Odessa jagade rådjur och Texas en älg. När Stella var tillbaka och Udda hade slutat snurra runt i planteringen med sin gris kom Texas drev utmed ökanten rakt mot oss. Hann inte koppla upp dom utan de sprang ner till hans gångstånd. Det blev dock räddningen för skytten som kom åt att skjuta. I skottet kastade sig älgen ut i sjön och hundarna efter alla tre. Texas var dock smart nog att hoppa i land ganska omgående. Udda och Stella däremot använde den som flotte. När jag kom ner dit så satt Udda kvar på den och tjurade. Samtidigt skjuter Magnus Odessas drevdjur.

Vi gick vidare och nu tog Texas upp svin. Jag och damerna var då inne i en riktigt fin tätning och de låg ute på sök. När Victor ropade på radion att det kommer svin rakt på er. Jag svarade att ja då måste de komma inom två meter för jag ser inte längre.  Sist jag hade kollat på Astron så var de typ 400 meter bort. Nu när jag kollade var de 104 meter och riktning rakt mot mig. Vinden gjorde att jag inte hade hört hunden närma sig. Nu blev det dock livat i skogen då båda mina damer hört att något närmade sig. I nästa sekund kommer en gris flåsandes i den lilla gläntan jag står i och det blir ett reflexskott, sedan är den uppslukad av granarna. Den gamle tanten Udda hade dock möt svinet och Texas med Stella i hasorna var snart inne där med. Batalj uppstod och husse sprang in i kallabaliken. Bössa är ju inget att använd i dessa lägen, dolken fram och invänta läget. Detta ger puls och är gott för hjärtat, det är jag helt övertygad om. Texas höll grisen bak och damerna fram. När jag kliver in så skickar svinet iväg tyskarna och snurrar upp mot mig. Lite för stor för att det ska vara helt optimalt får man säga. Då kommer en svart liten klump flygande och får i farten tag i grisen, i nacke eller öra och slungar med sin fart omkull svinet. Reaktionen kommer direkt när jag gränslar den och det hela är över. Udda har tackterna kvar, ja alla tre hundarna skötte sig utmärkt.

Calle som varit och kollat till rådjuret som sköts för Odessa kommer och hjälper till att ta ut grisen till en liten skogsväg. Sedan överläggning om hur vi ska gå vidare. Jag och Calle ska gå av den udden där Stellas drev slutade. Först kollar vi av den påskjutna grisen från början av dagen, hittar några enstaka blodstänk i snön, dock väldigt få, kan lika gärna vara från någon tass av hundarna. Går i alla fall in i såten och hundarna går och söker. Snart tar Odessa upp och driver utmed udden. Udda börjar skälla framför mig och det är tydligt att det är svin hon har hittat. Stella ansluter omgående och drevet är igång. Victor har nu tagit pass ute på betet och drevena grå båda mot honom. Odessa går ut, där han inte ser vad det är. Stellas buktar in skogen igen och kommer upp mot mig, Udda har brutit och är tillbaka. I den höga ljungen i den glesa tallskogen kommer en ensam gris rakt på oss. Skottet går och träffen är tydlig, dock inte önskvärd. Snett framifrån och lite felvinkel så tar det i rumpan på den. I helt otrolig fart fortsätter den, nu med både Stella och Udda efter sig. Drevet går rakt ner på Victor och nu blir det den motsatta situationen att det är mina hundar som driver rakt på Texas. Tumult uppstår, tack och lov borgar gott skytte för att lidandet avslutas efter mitt kluddande. Vi bryter där. Två svin, ett rådjur, en räv och en älg efter första ön. Lite lunch och ett snabbt omhändertagande av djur.

Nästa ö blir två öar som ligger nära varandra. Calle tar en och Jag och Victor en. Udda får gå med igen, för då har jag alltid en hund som söker av runt mig medans de lite längre hundarna styr med sitt. Gaby får nu gå och hon har några riktigt fina drev, där bland annat ett går i pass hos Jocke, en liten bock blir det. Mynta jagar gris på den andra ön och efter någon bukt går den i pass och skjuts. Texas hittar en fin galt som han får loss och driver i knät på en skytt som förvaltar chansen bra och skjuter den. Två svin och en råbock blir resultatet.

Lite möra packar vi oss nu i båtarna och åker mot land. En riktigt rolig dag med ett par kanonjobb av hundarna. Tusen tack att vi fick vara med.

Borås tur och retur

I fredags drog jag och Viktor ut en sväng med wirpi, vi lyckades dock inte få upp något mer än en ensam galt som vi skrämde lite grann.

Efter detta packade vi in oss i bilen och rullade mot Borås för att jaga lite där. Kaya hängde med oss ner och några hundar. Väl nere dukades som vanligt upp en festmåltid av klass och rang. Fantastisk mat och trevligt sällskap. Tidig sänglägning för mig och Kaya. Tidig uppgång och jakt på schemat. Jag körde med Udda och Gunde under dagen. De skötte sig bra och det var fina hundjakter på riktigt fina marker. Skytte och skottchanser var det dock sämre med. Två boom och många djur som smet förbi. Flera fina grisjobb av hundarna, Zorro, Odessa framförallt. Riktigt kalasväder hade vi också. Kanon. Tusen tack för allt Calle och Linda.

Därefter hoppade vi in i bilen och blåste hemåt. Söndagen väntade dovhjortsjakt i Åtvidaberg. Vi rullade tidigt och som vanligt där möts man av ett riktigt roligt gäng som har rikligt med jaktlust. Jaktledaren la upp planerna och passen fördelades. Håkan som var gäst för dagen drog turpasset och hade cirka 30 dov i pass, två kalvar blev kvar på hans pass. Jag stod själv passgranne med honom och fick bara vackert stå och se på när djuren kom på linje förbi honom. Riktigt kul. Något hundjobb var det väl inte direkt att tala. Ytterligare en dovhind sköts.

Nästa kulle jagade vi med Udda och Boss. Udda körde som en stöthund för dagen och för min del är det helt ok. Blir ju inte riktigt så spännande som man kan önska, men effektivt. Boss som är Rasmus hund kör samma variant. Blev en hind skjuten och där har vi fyllt våran kvot på hindar. Roligt dock att det var Mattias första dov, bra gjort.

Andra såten körde vi Riva och Gunde. Gunde jagade en ensam hind som efter mer än en timmes drev kom på ett perfekt läge hos husse, dock inget att tänka på då kvoten var fylld. Jag valde att stoppa där och koppla honom. Riva hade några smådrev som inte gick i pass och vi bröt där.

Kall och ganska obekväm dag med ryggont och dåligt flyt. Fyra dov skjutna.

 

Storjakt i Åtvidaberg

På lördageen var det storjakt planerad i Åtvidaberg. Med det menas att det är lite mer hundar och lite mer skyttar än vanligt när dom jagar på den marken. Det är Martin och Sofie som hade bjudit in till jakt där. Det är en fin mark med både skog och jordbrukslandskap. Dov finns det mycket gott om och vildsvin är det också ett och annat.

Första såten gick jag med Stella. Var ett ganska stort område vi skulle jaga av. Fyra hundförare gick in och det dröjde inte länge innan startskottet gick. Snart jagade alla hundarna. Stella hittade svin i bergen där jag gick, snart fick jag svin på mig. Två 60-70 kilos grisar kom vid mig, men kom aldrig åt nån av dom. Drevet gick ner mot såten, och in bland passkyttarna. Vi hittade inget mer utan gick ner mot nästa del av såten. Där fick vi klampa på rätt bra innan vi kom in i ogången mark. Väl inne i planteringen så blev det riktigt bra tryck och det började röra sig överallt. Ser svin som lämnar såten med Stella efter sig. Plötsligt kommer en större gris ur närmast slyet och spontanskott rakt framifrån. Svinet kastar med huvet och går till anfall. Nästa skott tar i ögat och då har vi det mindreangenäma avståndet av 30 centimeter från pipan. Det sker i en matadorliknande rörelse och 80 kilo gylta slår i där jag nyss stod. Stella kommer nu förbi med en brungris model 40 kilo och den driver hon förbi flera passkyttar, ingen lyckas dock få till något skott på den. Efter detta bröt vi och fångade in hundar. Fyra grisar låg nu.

’Nästa såte var det dags för Gaby och Gunde att köra. Släppte Gaby först som stack som en pil uppför berget till vänster om mig. Jakten var igång där. Jag fortsatte en kort bit innan jag släppte Gunde, han drev ganska omgående han med. För en gång skull inte samma djur. Efter detta var det full jakt på alla håll och det var bra tryck på flera håll. Tyvärr var det fullskjutet på hondjuren på dovsidan efter att Björn sköt en för sin tysk Terror. Det var gott om djur igång, både gris och dov. Terrängen på dessa marker är helt sanslös. Är man van vid kuperad terräng ska man åka hit det är ett helt sanslöst klättrande bland berg och dalar. Upp och ner. Blev många sådana denna såte då Terror och Gaby bestämde sig för att ge sig ut på ett gemensamt hjortnojje projekt. Efter mycket om och men fick Bengtsson tag på Gaby och snart var också Terror kopplad. Gunde däremot hade gett sig av på långstreck efter att först ha buktat runt mig på bara några hektar.

När dagen bröts tror jag att de flesta var ganska nöjda och vi kan tänka oss att Per var det mest av alla efter att ha skjutit två svin och en skovelhjort. Tack till alla!