Sommarträff!

Jag och Stella åkte på sommarträffen på Östermalma. Det var som de gånger jag varit tidigare en trevlig tillställning och grymt trevligt folk. Vi tränade, pratade jakt, gjorde prov och framförallt drack öl. Det är sommarträff det. Sedan finns det ju alltid de som inte är nöjda med olika saker, vilket jag personligen bara tycker är underhållande. Jag var med på alla träningar och prov vid konstgrytet. Där såg jag en hel del imponerande hundar. Bland annat det bästa skall jag hört på en tyskterrier. Jag såg också tyskens överlägsenhet mot andra grythundar. Det är bara så att det är mycket mer jakt i tyskar än de andra. Riktigt roligt att se. Hur det gick för Stella, jo hon fixade grytdelen och fick det hon behöver på utställningen. Det vill säga Good, vilket idag är det som behövs för avelsgodkännande. Det säger att hunden är rastypisk och ska jag vara ärlig så är det allt jag behöver. Tycker skönhetstävlingar för människor och hundar är ungefär lika befängda båda två. Jag vill med detta inte ta vikten av att de hundar som går i avel ska ha ett rastypiskt utseende. För min del är det och kommer alltid vara de rent jaktliga egenskaperna som avgör om det är en bra hund eller inte.

Sällskapet var inget att klaga på, mycket trevligt folk och en hel del nya bekantskaper och även gamla. Grymt trevligt att träffa er alla igen. Nu inte långt kvar tills man får börja gräva och det ser vi alla fram emot, både människor och hundar!

En gris till

Skulle till markägarn och prata lite strunt. Såg två grisar på ett fält. Åkte hem å bytte om. Tillbaka, fortförande ute 800 meter till dom och helt fel vind. En stor kringgående manöver, 400 gäss ivägen och det är svårt att smyga förbi en liten flock gäss. 400 gör det omöjligt. Ett jävla kackel och liv. Grisarna sprang in i den lilla åkerholmen de kom från. Jag passade på att skrämma bort alla fågeljävlar. Sedan gick jag runt holmen en sväng, bara där vinden tillät det. Inga grisar. Så tillbaka där de gått ut. Holmen är en stor slydunge på 2 hektar. Så det är en grön vägg kan man säga. När jag närmar mig platsen knakar det och brakar där inne,väldigt nära. Pulsen upp förstoringen vrids ner på minsta. Snart sticker det fram ett gristryne, sedan ett huvud. Den stirrar på mig. Smyger upp bössan och lägger korset mellan ögonen, kramar av och den går omkull, cirkus 100 kg galt död. Går och släpar ut den. Knallar 800 meter till bilen. Sedan vänder jag mig om, 13 nya grisen kommer ut ur den lilla dungen. Precis bredvid den döda. Gör ett nytt försök. Med hjärtat i halsgropen kom dom undan. Skojjig kväll dock. Gott om gris nu. Lastar in den i våran suveräna Polo som funkar till allt. Bästa jaktbilen någonsin!

Doubblé

Igår var det dags att ge sig ut på skyddsjakt igen. Med mig var Erik. Vi kom till gården och efter femhundra meter hamnade vi mitt i en stor vildsvinsflock. Det var två stora suggor och en hög med fjolingar, inget smått med dom. Vi åkte vidare och parkerade bilen. Sedan förföljde vi flocken och hittade den igen efter kanske tio minuter. Efter en lång ansmygning kom vi tillslut in i en holme. på andra sidan en liten åkerlycka gick grisarna och bökade i kanten på nästa holme. Erik som inte skjutit någon gris tidigare fick chansen och snart stog en av fjolingarna med bredsida och skottet gick. Grisen blev på plats och de andra sprang rakt mot oss, vinklade och passerade oss på 40 meter och Erik tog chansen och la omkull ytterligare en fjoling med ett perfekt hjärtskott. Detta gick ju enkelt och man får gratulera Erik till sin första gris och även sin andra. Fin kväll.

Tidigare på dagen var Riva en av Uddas valpar på besök och vi gjorde ett studiebesök i konstgrytet. Det tyckte damerna var riktigt roligt.

Valparna har åkt

Ja i måndags åkte Uddas sista valp. Det känns bra att de verkar ha kommit till grymt engagerade jägare allihop. Å alla verkar ha funnit sig i sina nya hem och visar framfötterna. Jag har ju behållit en tikvalp själv och hon heter Sätter´s Etta. Hon verkar ha bra psyke, stabil, orädd och ganska lyhörd för husse och familjen. Det finns även en hel del jakt, höns ankor och kaniner har hon provat jaga med skall. Känns roligt med en ny valp. Fast roligast är nog att jaktsäsongen är en månad bort. Udda och jag gjorde en skyddsjakttur i veckan med Martin och Charlie. Det var en husägare som ringde om grävling i torpargrunden på bostadshuset. Så var också fallet. Udda var tämligen sugen och var väl lite hetare än vanligt. Det var dock ett snabbt och enkelt ingrepp med ett skott i pannan på en skadad grävling, sedan tidigare alltså. Den hade ett fult infekterat sår på rumpan. Känns bra att ta bort en sån.