September är ju lite av en mittemellan månad. Då kan man ju ägna sig åt grytjakt, vilket vi också gjorde idag. Jag, Martin och Simpa gav oss av till Jörgen och Gusum. Där provade vi ett tomt gryt sedan kom vi till ett aktivt gryt. Udda slank ner och gjorde det hon skulle. En ganska snabb jakt med bra avslut och vi var sugna på mer. Vi åkte till ett annat gryt. Jag min dumma jävel släppte ner Udda igen. Grytet visade sig vara mycket större än vi trot och det gick runt. Till slut blev det fast och vi grävde och grävd. Det blev ett stort djupt hål och vi gick bet på det som fanns därnere. Aströtta åkte vi hem, där Udda däckade i soffan och dit ska husse nu. En grävling till listan och en bra dag i skogen.

En liten film blev det med.

Igår åkte jag och Udda till Skänninge för att göra ett fältprov.  Jag har aldrig gjort det tidigare, och mig veteligen har Udda aldrig jagat hare innan. Provet går ut på att man på ett brett led trampar upp hare i stubben. När haren går upp springer en av hundförarna till spåret och släpper hunden på det. Hunden ska då driva haren en viss sträcka och sedan göra en återgång till hundföraren. Så vi gick väl en sisådär 15 km upp och ner för fälten, det var lite roligt att se hundarna och det gick bra för alla hundar, Udda drev bara en hare men kammade hem full pott på 172 poäng så det var kul. Jag var mycket glad när jag gav mig hemåt, dock lite orolig för att bilen skulle hålla. Den höll till Linköping där den pangade ihop i ett stort svart rökmoln och ville inte leva mer. Nu har den flyttat till skroten och där kan den bo tycker jag!!!

Idag vaknade man då pigg å glad. Gick med hundarna, fikade, tog upp kräftburarna, bra resultat. Sedan punktering på bilen, byta däck sedan hemåt. Hemma bytte vi utrustning. Sedan åkte vi till Trälebo  och kollade lite gryt tredje grytet gillt. Napp och cirka två timmar bra jobb av Udda och en fin sugga kunde nerläggas. Se film för en närmre beskrivning.

Ja efter provet gav vi oss av mot vår nya mark i Åtvidstrakten.  Lars var redan där och han ville ut och sätta sig fort. Jag och Martin åkte ut och la i kräftburarna. Sedan åkte vi till stugan och tog lite fika. Sedan på med utstyrseln och iväg. Först gick vi med hundarna. Bara utmed vägarna var det gott om dovspår. Efter det gick vi ut, vi smög utmed ett hygge ner mot det fält där Martin skulle sitta. Vi såg inget och jag lämnade av Martin. Sedan smög jag tillbaka samma väg som vi kom. På vägen upp såg jag nått ute på hygget, pulsen upp och efter lite spaning såg jag att det var en råget. Jag smög vidare, skrämde iväg en skitfin bock, stod kvar ett tag och spanade om den ville komma ut igen men efter en kvart gav jag upp. Jag hade som mål att ta mig till ett bete där, Lars kvällen innan sett fem hornbärande hjortar. För att komma dit var jag tvungen att smyga mig genom skogen, fast på grusvägen. Runt vägen är gammal trollskog, fantastiskt vackert. Vinden låg helt fel och blåste längs vägen framför mig. Plötsligt ljud, var? Där ett pärlband av hjortar, men va fan tänkte jag, alla har ju stora horn. Jag hade sprungit på herrklubben. Fort tog jag stöd och visslade. Alla stannade och spanade, spanade gjorde också jag efter ett hål i ridån av sly och granris. Då såg jag en tydlig hjort som stog i en öppning och jag förde korset till bogen och kramade av. Hjortarna for iväg, men jag hörde att det var nått som lät och när jag kom fram låg han där, vilken fager syn. Min första hornbärande dovhjort. 

Sedan var det bara grovjobbet kvar och det var rätt tungt, en rejäl pjäs var det. Sedan kväll!!!

Idag var vi på Vikbolandet och gjorde anlagsprov och grytanlagsprov för sprängare med Rex. Det gick bra, han plockade hem båda proven. Han fick en halv poäng bortplockad på skärpan, då han ligger en bit bort och skäller, för att locka ut grävlingen, för så fort det finns en chans att ta den så flyger han fram och hugger sig fast. Jag är nöjd, ja just ja han fick högsta möjliga på vattenpassion.