Sommarträff!!!

I fredagsmorgon åkte jag och Martin till Skåne i den lilla gröna paddan, som påstås vara en bil. Vi begav oss till Osby för årets sommarträff. Vi kom till campingen ingenvar där så vi begav oss till Fredskogs hundcenter. Där var de flesta och det var full aktivitet. Jag hade en tid för test hos vildsvinen. Innan vi skulle in dit så kom det fram en kille och frågade om våra gäster från Tyskland fick hänga med in. Det var Jenny Schröder och Heinz Tietz. De är båda domare från Tyskland som har dömt många grisprov i Tyskland. De ville se hur vi tränar på gris i Sverige. Så vi begav oss in i hägnet. Jag strök kopplet av Udda som gav sig iväg på sök och hittade en galt ganska fort. Han låg och sov inne i ett stort brännäslesnår. Udda tvekade dock inte utan visade med all tydlighet att här ska du inte ligga och slöa. Hon fick väldigt bra fart på grisen och det bar snart av i hög hastighet in i ungskogen. Udda jobbar nära med förnufft. Grisarna är inte still någon längre tid och hon drev ett tag sedan släppte hon och kom tillbaka.

Sedan var det Rex tur och han har ju aldrig jagat något på riktigt. Jag har dock sett en stor iver och jaktlust på spår och tama djur. När jag släppte honom sökte han ut och började väcka inne i ungskogen. När jag kom in dit såg jag grisen. Rex gick med nosen i backen och styrde mot grisen. Grisen smög undan och Rex kom ifatt och tittade upp. Sedan vart det åka av. Den hunden jobbar med en oerhörd skärpa, närhet och pondus. Grisen sprang som en galning, Rex efter och efter det husse som ville få kort på det hela. Något som till en början visade sig omöjligt då det helt enkelt gick för fort. Efter ett tag hade de dock sänkt tempot lite och hade lite små bataljer inne i skogen. Mörkret inne i skogen och andra omständigheter gjorde att bilderna blev så där. Det man kan se är dock att Rex jobbar mycket nära och med kontakt.

Rex har ju lite sämre lydnad och jag var ju orolig för att få tag på honom. Det gick dock bra och när jag kom ut till de andra var de nöjda. Jenny och Heinz sa att hade det varit på deras grisprov hade båda blivit godkända och det är ju bra kritik. Sedan körde jag Rex i konstgrytet. Han har inte riktigt tekniken för att komma in genom förträngningen. När han väl passerat där funkar han kanon. Han är skarp kan man säga för att vara mild.  Efter det åkte vi hem och tog lite öl, med en del andra tyskägare från olika delar av Sverige och Norge. Udda simmade lite och det var kort och gott skittrevligt.

Nästa dag var det rasspecialen, alltså en utställning för bara Tyska jaktterriers. Heinz Tietz var domare. Han dömde riktigt jävla hårt, han diskade nog tjugo procent av hundarna för att de hade fel på tänder och att de hade för mycket vitt på bröstet. Något som många reagerade på. Rex startade i Juniorklass och det gick inte så bra. Udda startade jaktklass, vilken hon också vann, med excellent, certkvalitet. Det får man väl vara jävligt nöjd med. Efter det åkte vi till fredskog och kollade om Rex fattat hur man kommer igenom förträngningen, vilket han fått lite kläm på. Dock valde jag att avvakta med provet. På kvällen var det fest för samtliga. Då södra, som i övrigt hade annordnat en riktigt bra sommarträff, hade missat att få till lagtävlingen utmanade vi dom i armbrytning. Det var ju ganska lätt att utse vem som skulle representera oss i Östras lokalavdelning, jo lille Martin. Många och tappra var de som försökte ta pokalen från oss, men ingen kom nog så nära. Så nu har Östra fått den. Kvällen var riktigt trevlig och vi hade jävligt kul. Nästa morgon åkte vi hem, skönt som fan!!!

Träning!

Japp i förgår tränade jag Rex och Udda på blodspår. Rex har ju aldrig gjort det tidigare. Han var dock MYCKET spårnoga för att vara tysk. Inga problem alls faktiskt. Udda jobbade som vanligt intensivt och snabbt, mer som de tyska jag sett spåra, hon har ju gjort det många gånger tidigare. Fast hon gör det bäst lös med pejl. Har bara missat på ett skarp eftersök än så länge.

Dagen efter stack vi en sväng och tränade gryt med Rex. Han har ett väldigt stort intresse och jobbar bra. Får se när vi kan starta honom.

Idag har jag och Martin kollat grytområdet på gris. Plus fixat med spridare för andjakten. Vi får se om det går som det ska.

 

Olycka!!

Ja det kändes ju så bra sista gångerna vi var i gryt. Fast som jag skrev sist var det något lustigt med Udda. Jag åkte till veterinären och dom hittade en nio centimeter djup ficka i ryggen på henne. Hon trodde det var ett bett helt klart, som sedan blivit infekterat och vandrat neråt. Det kan nog vara så för även svansspetsen var amputerad längst ut. Så dräneringslang och dumstrut blev det för Udda. Nu har jag tagit bort slangen och det ser bra ut.

Rex har varit med mig på joggingturer och sedan bad i sjön, så nu har han kommit att älska vatten. Det känns kul, han blir bara bättre och bättre att hantera tycker jag. Så nu är det vila. För snart är det första augusti och då ska det jagas. Innan det är det sommarträff.

Bom!!

Ja idag fick vi gästhundar och jägare från Linköping. Gästen fick börja och hon skred bestämt till verket.

Ett ganska enkelt nerslag och en rutinerad grävlingshund. Upp med woven och dit med två skot i pannan.

Sedan kunde vi lyfta upp en rejäl galt, sedan städade vi grytet och gav oss av till nästa lokal. Där var det lite si och så, Udda betedde  sig väldigt konstigt och sökte dåligt. Nästa plats var det ingen tvekan om att hon ville ner. Medans vi står där och diskuterar kommer en grävling galopperande in i grytet, sedan en till och efter det en till. Den ända som lyckades få iväg ett skott var jag och jag bommade. Bra grävling inne! På med pejlen. Som inte startade, va fan och den andra låg i bilen. Jag fick vackert ta och springa hela vägen till bilen. Sedan in med Udda som försvann in. Efter bara ett tag tog det stopp och efter ett slag grävde vi, men idag ville det sig inte och Udda låg inte på så bra. Efter tre timmar gav vi upp och åkte hem. Där blev det tvagning. Massor av grävlingloppor. Dessutom upptäckte jag en anledning till Uddas lojhet. Ett rejält märke över ryggen, antagligen från någon spade sist vi var ute. Nu får det bli hemma sysslor ett tag framöver. Sedan bär det av igen.

 

Borta bra, men hemma bäst!

Igår när jag hade bäddat ner ungarna, gjort klart alla sysslor ute och lugnet hade lagt sig, gick jag en sväng runt gården och tittade på allt. För att se hur jävla bra man har det och liksom njuta av allt man gjort. Jag hade till och med gjort tårtbotten då Mika fyller år idag. När jag står där och njuter kommer Grimbart lufsande vid logen. Va fan? tänkte jag. Här åker man länet runt och skyddsjagar och sen har man grävlingar boende i logen. I logen bor också en hög slaktkaniner som växer på sig för att om cirka en månad bli delikat mat för oss här på gården. Jag smög därifrån och gick in och hämtade Tekkla. På med pejlen och loss med hunden. Ja hon drog iväg och kom tillbaks in under logen som har en hög krypgrund på mellan 80-120 cm. Hon var väldigt ivrig, men det ville som inte bli nått. Då gick vi hem för att sova. Imorse gick vi då upp tidigt för att baka tårta och göra lagårn innan Mika kom hem från jobbet. Då hon jobbar natt. Klockan ringer och vi går upp på med kläder. Hundarna i koppel och bort till hundgården som ligger nära logen. Tekkla visade med all tydlighet att någon jävla hundgård skulle hon inte till. Hon ville till logen. Så vi gick dit. In under skulle hon, så jag anade oråd och släppte henne. Hon for direkt till samma plats som igår kväll, och började skälla med sin underbara basstämma. Inne under krakstörarna hade grävlingen tagit sig och Tekkla låg på bra. Grävlingen fräste och levde rövare. Jag gick och hämtade pistol och lampa och gav mig in under golvet. Jo då längst in under krakstörarna låg den. När läge gavs trykte jag dit en 22lr i pannan på han och sedan var det klart. Eftersom jämthundar har storleken mot sig i såna här trånga utrymmen fick vi ta hjälpa av Udda. Hon apporterade grävlingen fint åt oss och sedan ut för att fortsätta tårtfixandet och lagårdsysslorna. Vi hann få allt klart innan sambon dök upp. En bra morgon.

Nytt jaktår!!!

Ja då är det nya jakt året påbörjat och det ska bli ett spännande sådant. Nya och gamla marker väntar. Många markägare har hört av sig och vill ha besök av oss, vilket är kul. Rättsenheten har också hört av sig, genom att skicka en licens på en flerskottsrevolver till grytjakten, den hämtade jag igår. Jag hämtade också Martin i Norrköping. Efter lite hökörning och skytte la vi oss hyggligt för att idag ge oss av och se om vi kunde reducera lite kråkstam och om tid gavs ta något skyddsjaktuppdrag med Udda. Med oss åkte Ralle och Fille. Men resultatet var svagt och vi fick nöja oss med en skata

och två kråkor, och för en gång skull hyggligt skytte.

Sedan gav vi oss av hem för att svida om, fram med grytgrejerna och Udda.  Sedan av till närmsta skyddsjaktuppdrag. Det var ett välanvänt och bara tre ingångar. Grabbarna ställde upp sig på pass och jag släppte in Udda. Hon tog kontakt omedelbart och det rörde sig en hel del i gångarna. Ljudet lät bra och det tydde ju på att det var grunt. Pang sa det då. Va fan! tänkte jag. Martin hade fällt dagens första grävling och den kom inte från grytet utan var på väg till det. En årsunge som troligen hade legat och solat uppe på bergen. Udda fortsatte jobba under jord och efter att det legat still en stund började vi gräva, kom ner över huvudet på grävlingarna, då vi tyckte och se två skallar som tittade fram. De valde dock att springa fram och inte backa sprang över Udda som försökte stoppa dem med en smärre batalj som resultat. Då kläcker Martin som stog på pass kommentaren

– Jag ser huvet!

-På Udda?

-Nej grävlingen,nu kommer han

-Men skjut då! skrek Ralle.

Pang, Pang.

Grävlingen dog. Då kom nästa grävlingen och sprang förbi i hålet vi grävt. Udda var dock ute och skakade lite på den döda grävling. Hon placerades återigen i grytet och det gick runt. Efter att det var fast ett tag nytt nerslag och samma historia igen grävlingen drog över Udda som hakade på. Då small det ett skott igen och en ny grävling hade smitit ut. Vi hurrade och skitsnacket kom igång, men Udda kom inte ut. Hon drog igång med ett hejdundrande skall igen och i det andra hålet vi gjort. Där var det grävling. Ingen tvekan. Fullt ös. Äntligen skulle jag få använda nya revolvern. Fast det visade sig svårare än vad det först såg ut. Udda låg dock på riktigt bra och höll grävlingen sysselsatt medan vi vidgade hålet. Efter några resultatlös upplyft fick jag hänga mig in och smaska på ett dödligt skott. Ner med Udda som släpade ut grävlingen i gången vi grävt upp ganska långt. Då tränger sig nästa grävling förbi den döda. Udda reagerar blixtsnabbt och motar in den igen. Nästan lika snabbt får vi undan Udda och grävlingen gör ett nytt försök att bryta ut. Med ett bomskott och ett nackskott med Colten dog den. Nu kollade vi om hon ville ner mer, men det verkade tomt. Pustning och vattning av en mer än trött Hel tyskterrier. Vilken jävla hund! hon är grym. Vi tog det lugnt ett slag och lagade sedan grytet och åkte ner till närmsta sjö för att svalka oss och hunden. En fantastisk dag, och det bästa är att Udda är hel och att vi idag fick två nya skyddsjaktuppdrag. Hallelulija