Vi fick ett samtal från en markägare som hade fått in grävling under en sommarstugan. Jag ringde då Martin, han kom som vanligt ner så fort det gick och vi åkte till platsen. Väl där kunde vi konstatera att det rörde sig om ett aktivt grythål som gick in under stugan. Ägaren ville inte att vi skulle skjuta den utan bara flytta den. Det ska säkert gå sa jag.

På med pejlen och av med kopplet. Udda for in med hög fart och efter 30 sekunder fullt ös, vi gick in i huset och lokaliserade var den var, väntade lite, det rröde sig inget alls och Udda matade på med bra tryck. Då var det bara att ta fram spett och slägga. Vi slog hål i cementgolvet, fick lyfta sjukt mycket sten, hunden låg två fot under golvet. Så dom låg inte i torpargrunden utan hade grävt sig ner under jord.



Nerslag och sen i med spade bakom arslet på hunden. Martin tog Udda och jag håven, grävlingen tittade fram och såg skeptisk ut. Han trasslade först in sig i håven sen lyckades han trycka in huvudet vid sidan av spaden. Då tog jag han i fötterna och lyfte ut den till en väntande hundbur. Jag gick till bilen medans Martin kollade om det var fler grävlingar där nere. När jag ställde in grävlingen i bakänden av bilen tryckte sig den busen ut och plötsligt hade vi skyddsjakt i bilen. Udda och grävlingen for runt som två idioter. Själv stog jag som en tjurfäktare vid bakluckan med en jutesäck och motade den när den ville hoppa ut. Nu skrek jag till Martin och han kom löpande som ett jehu. Martin tog säcken och jag hoppade in i bilen där grävlingen och jag brottades lite tills jag kunde slänga ner den i säcken och knyta igen. Sedan åkte vi hem och satte han i en fälla. Vidare till hemlig plats och släppte ut den i det fria, vad gör man inte för att alla ska vara glada. Vilken jävla syn det var med hund och grävling springandes på instrumentpanelen i bilen, Ja det stinker grävling i bilen idag. Härligt jobbat Udda och Martin.
