Åtvidaberg

Idag bar det av till Åtvidaberg.

Vi jagade på en stor mark till största delen bestående av skog. Det är en ganska svår jagad mark , där det är ganska knepigt att få djuren i pass. Resultatet för dagen blev en nolla. Dock en väldigt trevlig dag där jag var mycket nöjd med hundarna.

Gaby gjorde ett bra drev med fin återgång sedan var det lite samjakt som sabbade det hela.

Efter det körde jag taxen som jagade på riktigt fint. Hon har vaknat till liv nu på doven också. Hon har fått upp söket och drevtiderna på doven har kommit över timmen. Var ute med henne i veckan också och då drev hon dov riktigt fint i en bra bit över 60 minuter. Det var samma idag. Ett buktande drev med bra hörbart skall. Klockren återgång. Kort å gott kanonjakt!

Sedan körde jag Gussen som först gjorde nått konstigt halvdrev, men gav upp det omgående för att sedan visa det hon gjort sista tiden, vilket är riktigt kanonjobb. Hon går som tåget nu!

Mosshult

I söndags var det jakt på Mosshult igen. Det är alltid med höga förväntningar som man åker dit. En mark med riktigt god tillgång på Dov. Roligt folk och fina såtar.

Första såten körde jag Gussen som verkligen är igång nu. En grym drivare har hon blivit. Ett av de grymmaste skallen jag hört på en tysk, vilket är positivt då det ofta kan vara i pipigaste laget. Vi fick i princip upptag direkt när vi släppte och hon kom ut med tre hjortar som ingen kom åt. Drev väl 15 minuter och sedan en sådär underbar återgång. Tycker det är så jävla skönt med hundar som har återgången fungerande från första släppet. Det har hon haft. För mig så är återgången något av det viktigaste som finns för en tyskterrier. Att ha en hund som är i såten och som kommer tillbaka så man kan ”styra” vart de ska gå härnäst är ju A och O i drevjakten med kortdrivande hundar. Hennes syster däremot som jag själv har, fast min vän Rasmus lånar för tillfället är precis tvärtom. Hon jagar bort sig och slutar inte jaga utan tar bara upp nytt hela tiden, ett för mig ganska osmickrande drag. Verkar som hela den kullen är antingen eller. Nog om detta. När hon kom tillbaka så sprang hon rakt in i två hjortar på vägen tillbaka och fick sällskap av gamlingen Ligo. De gavs sig iväg med skrikande drev och det var nästa så man fick lite ståpäls. Det fick jag också när jag såg att det gick mot 35:an. Det är ganska hård trafik där och inget man vill ha hundar på. Jag och Kaya löpte mot bilen för att kunna plocka dom innan de skulle över den på återgången. Gussen släppte först och tog sitt bakspår så vi kunde säkert plocka upp henne på vägen. Rasmus lyckades sedan plocka upp Ligo.

Det var ganska tomt i såten mot vad det brukar vara, så lite modfällda var vi när vi packade ihop den. Nästa såte tog jag Gaby och Oliwer Riva. Det var lite av en chansning. Då de båda är ganska korta i dreven och med bra återgång så länge de är själva. Där är haken, de är båda de största drevtjuvarna vi jagar med i ”gänget”. Då jagar de däremot galet länge. Denna dag skulle det visa sig fungera utmärkt dock. Jag och Kaya gick in i den ände vi brukar och Gaby stod på bakbenen redan i kopplet. Var ganska säker på att det skulle bli jakt omgående när jag skulle släppa henne. Så blev det också. Hon drog iväg med ett skrikande skall och det gick in i såten. Jag och Kaya gick i denna glesa granskog av gamla grova granar. Kaya som verkligen är underbar att ha med i skogen då hon har tusen frågor och ett riktigt underbart sinne för humor för att vara ett 11 årigt barn.

När vi står där och snackar om vad som hänt detta träd kommer ett koppel dov rakt mot oss. Ledarhinden anar oss nog och stannar upp. Hela flocken stannar upp vid henne, de tittar bakåt och lyssnar efter Gaby som är efter dom. Några spanar mot oss där vi sitter blixtstilla. Den röda pricken ligger i bogen på en kalven som står lite bredvid ledarhinden. Det är fritt bakom, men känslan infinner sig inte och snart tar de fart i en båge runt oss. En elvaårings ögon möter mina och frågan kommer.

-Varför sköt du inte? För att läget inte kom och ett leende letar sig fram på mina läppar. Nu kommer Gaby på löpan och driver förbi oss, hon driver dom ur marken och vidare en bit innan hon släpper och tar bakspåret mot oss. Vi har flyttat oss ut ur skogen till ett relativt nytt hygge utanför. Där står vi i en liten dal och väntar. Gaby kommer till oss och sedan åter ut på sökrunda. Hon springer in i skogen intill och det blir ett sånt där upptag som bara kommer när hon ser djuren. Två hindar kommer ur skogen ut på bergåsen framför oss. Den ena tvärnitar och Gaby passerar henne på bara några meter jagandes den andra. Drevet går vidare mot passkyttarna. Hinden som stannat står en stund och kollar efter sin frände och dennes antagonist. Kaya tittar på mig igen, hon behöver inte fråga denna gång då det syns tydligt i hennes ögon. Varför skjuter du inte? Jag förklarar viskande att det saknas kulfång och att hinden måste komma lite ner mot oss för att berget ska vara bakom henne. Hinden däremot tar det lugnt och betar lite på hygget medans hon står där och spanar. Sedan smyger hon ner mot skogen hon kom ifrån. Plötsligt får hon bråttom. Vi ser snart varför, en lite terrier kommer på bakspåret. Stannar och tittar på henne som om det vore en hallucination innan hon ivrigt skriker ut att hon hittat en till. Det blir ett kort drev denna gång och vi kan snart gå vidare. Nästa upptag kommer efter ett par hundra meter i en minimal plantering. Denna gång går drevet i pass hos Ralle som skjuter en dovhind med ett välplacerat skott.

Gaby återkommer sedan och efter detta blir det en väldigt konstig avslutning på denna såte. Riva driver och Gaby hör henne då drevet kommer rakt på oss. Dock står Oliwer i vägen och lyckas ta Gaby när hon försöker springa på Rivas löpa. Jag och Kaya skyndar oss mot honom för att koppla henne. Jag ser Oliwer stå på en liten körväg. Snett bakom honom kommer hind och kalv. Ropar på radion till honom. Ser honom försöka få läge på dom med en skrikande terrier mellan benen. Det går ju självklart inte. Vi kopplar henne och medans vi står och avvaktar vad som ska hända med Rivas drev passerar inte mindre än tre ekipage på bergssidan framför oss. Alla tre hade gått att skjuta på. Det var dock en sådan dag där det inte skulle krökas ett finger från min sida. Istället ser vi hur två av ekipagen går i pass hos våra passkyttar från vår position. En hind och en mindre skovellhjort skjuts. Galet mycket djur i denna såte.

Sista såten står jag och Kaya på pass. Kan bara konstatera att hon har samma otålighet som sin far och aldrig kommer vara en god passkytt. Inget skjuts i denna såte.

En grym dag dock och kan inte annat än att vara galet nöjd med hur hundarna går. Extra roligt att få ha med sig min lilla tös i skogen. Tack till alla medverkande.

Fredriksnäs helg 3

I lördags var det dags för jakt på Fredriksnäs igen. Det var en hel del avhopp i sista minuten så planerna fick läggas om. Det kan stöka till det en aning. Morgonen kom och vi begav oss till marken. Möttes upp vid stugan, genomgång av reglerna för dagens jakt. Rådjur, dovkalv, vildsvin, räv och en vuxen plus tre kalvar av älg var lovliga för dagen. 14 personer var med på jakten. Det är en ganska svårjagad mark och det är nog minsta antalet för en lyckad jakt.

Första såten var en ganska liten en och vi körde tre hundförare i den. Jag skulle gå med Stella, Calle med Odessa och Jon med Hero. Jag gick i från en bergsbrant och uppför några höga berg där det nästan alltid står djur. Det stämde även denna gång. Blev drev däruppe och gick mot passkyttarna. Hero tog också upp och Odessa med fast utanför passkedjan. Det var bra med jakt nu. Hero drev en räv i pass hos en passkytt som nedlade en riktigt stor hanräv. Stella gjorde ett lite kortare drev och kom sedan tillbaka. Jag styrde kosan ner mot ett slånområde där det också finns ett gryt. Min känsla var att ge fan i det och låta någon annan ta det. Skulle ha lyssnat på det. Det dröjde inte länge innan hon var under jord och att lyssna på husse var inte aktuellt. Hon var uppe fyra gånger utan att lyssna på mig alls och jag hade svårt att nå henne inne bland slånbuskagen. Så när de andra var klara så bröt vi och samlades vid kojjan. Det blev lite stolpe ut kan man nog säga.

Andra såten var förhoppningarna att vi skulle hitta något svin ialla fall stora. Kvällen innan hade vi sett en ensam brungris i en av foderhögarna, så åtminstonde en borde det finnas. Jag gick med Embla, Viktor med Frasse och Oliwer med Riva. Detta är nog lite av min favoritsåte. Beten, fält, planteringar, småvassar, berg, våtmarker som blandas med storskog. Hittills i år har vi haft svin inne alla jakter. Jag startade med Embla där det brukar vara grisar. En udde som går ut i sjön Trehörningen. Bara berg och granplanteringar där inne. Viltvattnet kommer upp och möter sjön, där är också såtens absolut vassaste pass. Mycket vilt vill ut den vägen. När alla var ute släpptes hundarna och Riva var den som fick upp först. För min del dröjde det lite, men när upptaget väl kom var det på svin utan tvekan. Embla var inne i dom en sväng hördes det tydligt. Sedan blev det gångstånd igenom planteringarna runt berget och utmed sjön. Jag som såg framför mig den ensamma brungrisen vi sett kvällen innan, blev aningen besviken på att hon inte var mer på den. Riva som hört vad som var på g kom som den kungliga drevtjuv hon är och då blev det fart därinne. Båda hundarna drev samma djur, det kom dock obsar på flera svin och det var tydligt att det inte hade handlat om en gris utan en större grupp. Då var det inte så illa i alla fall, med tanke på att det är hennes första egna jobb på vildsvin. Nu fick Jon H chansen att släppa sin unghund Sätter´s Hero på en synobs på två svin vid sitt pass. Det blev snart kontakt, då de stannat i planteringen innanför honom. Han fick fart på dom och de sprang bokstavligt talat rakt på Viktor som sköt båda. Under tiden så hade våra hundar lämnat såten så Oliwer drog för att hämta dom då han var närmast, de vill gärna tendera att inte ge sig när de blir två. Under tiden hade Calle gått på med Mynta från sitt pass. Det blev snart jakt och drevet buktade innanför mig där jag stod i en öppning inne i planteringen. Det buktade likt dov eller rå, så när jag såg drevet komma rakt mot mig och att hunden inte var långt bort blev jag lite förvånad när en större brungris kom ut ur granarna. Den hade gått helt ljudlöst och bössan kom upp. Den röda dotten kom in vid trynet, bössan hängde med och instinktivt kom skottet. Kände mig lite som Franz när jag såg alla fyra benen vika sig under grisen mitt i språnget och den slog i med stor kraft och studsade vidare. Snart kom Mynta ifatt den och kastade sig likt den terrier hon är över den. Frasse som är en Basset F hade nu full jakt och Riva som åter var släppt lika så. En stänkdovflock kom till Micke som sköt en dovkalv. Frasses drev kom till en passkytt som sköt en råbock, den tog sig dock ner till sjön och simmade några meter innan den drog sitt sista andetag. Rivas drev var på en grupp älgar som lyckades lämna såten utan att gå i pass.

Här bröt vi och började bärga viltet som låg. Stämningen var hög och de flesta hade sett djur. Grillen var tänd och hamburgarna var på. Alla åt med glada miner och snacket gick som vanligt. Efter detta en kort obsrapport och sedan genomgång inför sista såten.

Alla sattes ut och TG gick med Noka, Viktor med Frasse och Calle med Havanna. Det var lugnt i vad som kändes som en evighet. När det sedan kom besked på radion från TG att de fått fart på svin så kändes det som en lättnad. Oliwer upplyste sin passgranne om att två grisar kom på honom. Jag som stod granne med Oliwer borde kunna se dom så jag reste mig upp och såg öronen på två svin på fälltet, men det var fler djur därute och nu small det på bra borta hos gänget, när krutröken lagt sig låg inte mindre än två svin och två dovkalvar. Frasse jagade nu på udden och det hördes nog till alla passkyttar. En älgko med ensam kalv kom och smög sig ner hos mig. Dessa var fredade då det måste vara tvillingkalv hos oss. Tre rådjur kördes ut, men släpptes föredömligt av passkyttarna då det var två getter och antagligen ett kid.

Här bröt vi och det låg nu 11 vilt på paraden, inte illa för en liten skara i den Östgötska idyllen. Tusen tack till alla inblandade. Bra jobbat av hundar, hundförare och passkyttar.

Fredag i Mogata

I torsdags kom Calle och kompani upp. På fredagen bar det av till Mogata för att jaga av lite kullar. Körde Gussen  hela dagen och hon börjar gå som en klocka. Bra sök, bra drev, fint skall och klockren återgång. Hon  hade två fina drev i första såten. Det första på okänt djur det andra på en ensam bock som buktade fint.

Nästa drev hon två rådjur och efter det inget alls.

Sista drev hon rådjur. Calles hundar jagade kanon som vanligt. Två rådjur och två vildsvin blev skörden denna dag. Tackar för att vi fick komma.

Grisjakt i gryt

Onsdagens jakt var i Loftahammar. Vi samjagade med två marker. Jag och Viktor gick på en mark och en hundförare på en annan. Det blev ett rådjursdrev och på återgången blir det ett gryt. Precis när Viktors hund tar upp vildsvin i världens finaste vassområde.

Sedan bara rådjur och husse lyckades skjuta skitdåligt på två svin som Viktors hund fick ur en plantering. Fin dag med bra resultat, dock jävla skit för mina hundar.

Man får tacka att man fick komma. 

Åtvidaberg

Söndagens jakt bar av till Åtvidaberg. Ett gött gäng hade planerat jakt. Sofie drog upp riktlinjerna för första såten. Jag gick med Gaby. Oliwer med Riva och Martin med Merida. Den såten gick som den skulle rent hundjaktmässigt. Hundarna jagade själva och det höll sig i såten. Dock var alla drevdjuren handjur och dessa är fullskjutna på marken så inget blev skjutet.

Såte två. Jag med taxen Pixi, Oliwer med Riva, Martin med Merida, Sofie med . Det blev inget vidare alls för Pixi. Hon nonchalerade en dovhind med kalv och tog istället en stånghjort. Kopplade henne på det. De andra hundarna jagade på i såten och Oliwer sköt en galt på drev för Riva. Riktigt roligt då det var första gången han var med på denna marken. En hjort blev påskjuten, dock avskrevs det då ett eftersök gjordes utan att finna på den. Det var ovanligt lite djur inne på marken. Alla hundar hade drev dock inget vidare i pass.

Nästa drev jag med Gussen, Martin med Merida. Hon jagade på bra, Gussen stryde med Meridas gamla drevlöpor och Martin sköt ett av två drevdjur, en dovkalv. En kort sammanfattning av jakten.

 

Dovjakt i Lofta

I lördags bar det av till Lofta, där skulle vi jaga på Hasselby. En väldigt fin mark med området absolut bästa dovstam. 1987 kom den första doven, han har sedan selekterat och sparat, idag är den riktigt livskraftig och mycket jaktbar. Naturen där är fantastisk, med brutet landskap, blandat med skog. Sistsa åren har också svinen ökat kraftigt och vi har de sista två åren skjutit lika mycket gris som dov på jakterna.

Samlingen på morgonen är i köket. En efter en trillar deltagarna in, det är en gemytlig stämning av kamratskap. Lite munhugg och ljug. Denna gång var vi väl runt tio personer som satt där när planerna drogs upp.

Första drevet är två stora holmar omringade av fält, man kan tycka att upplägget är som gjort för ett riktigt rejält resultat. Dock är det oftast så att detta drev ger minst. Att få på skott på dov som springer i flock på fält är allt annat än lätt. Det var samma sak denna dag. Jag startade med Gussen som snart tog upp och drev ett tjugotal dov i land. Dessa betedde sig mer som får ute på fälten. Det såg faktiskt lite ut som om hon vallade dom och skjuta var ju inte å tänka på för någon då de hela tiden rörde sig i en klunga med en vansinnig ungterrier i hasorna. Detta drev tog sig sedan upp i skogen och där släppte hon efter att ha jagat i cirka 20 minuter. Jag mötte upp henne på fälten för att korta ner återgången en aning. Under tiden hade ytterligare en större flock smugit ut ur den bortre holmen. En hjort blev påskjuten, det visade sig efter såten avbrutits vara boom. Gussen tog dock upp i den bortre holmen och drev nu tre dov till passkyttarna. Ingen skottchans erbjöds och det Blev hennes sista drev denna såten. Lite ungdomligt larv hade hon för sig i gamla löpor, men ändå ett fullgott arbete.

Kort samling och lite skitsnack. Sedan tog vi nästa drev. Passkyttarna ställdes ut och jag gick in längs med gränsen för att sedan vika ner i såten. Stella fick äran att ta denna såten. Hon drog iväg ett par hundra meter när kopplet åkte av. Under tiden gick jag på bergen in i såten. När jag plötsligt stöter en riktigt stor flock dov. Ser egentligen bara hur dom skymlar bland trädstammarna 70-80 meter bort. Ser dock Stella komma rakt mot dom från motsatt håll och snart blir det ett jäkla liv. Jag tänkte första att chansen var över, men sedan är det dov överallt runt mig. Det svåra där jag står är bara att få kulfång. Då det är ganska flackt. Har dock en sida där det åter går uppåt och där kommer en del av flocken. Hjortarna är helt koncentrerade på hunden och märker inte när jag lägger an, ett skott går och den bakersta kalven slår ihop. Flocken lägger iväg. Snart kommer dock en ensam hind upp på samma plats. Pricken ligger i bogen, dock stämmer inte avtrycket och hjärnan, så när skottet går har hinden kastat iväg, bössan är dock still och skottet tar riktigt illa dock löser Stella det hela omgående och den kan lätt avfångas med ett stick. Efter detta tar Stella upp en grupp av doven som var på berget och driver dom förbi två passkyttar utan att ge skottchans. Ur såten över en lite för trafikerad väg, bukta på grannmarken sedan tillbaka upp i ryggen på en passkytt som är alert och nedlägger en hind med ett välriktat skott. Jag går ner mot honom för att försöka kalla in Stella för att slippa få henne över vägen igen. Det lyckas och hon kommer löpande de 300 metrarna med god fart. Blir dock inte som jag tänkt mig efter det här. Då hon fortsätter på vägen med bestämdhet och sedan tar upp och driver helt åt fel håll. Jag väljer då att släppa Gaby. Hon tar omgående upp ett rådjur som för dagen är fredat. Där bryter vi såten och jag beger mig för att plocka upp hundarna på återgången.

Det blir efter detta lite mat, vilket är fantastiskt. Alltid lika fint att få äta varm mat mitt på dagen när man jagar.

När detta är klart är det dags för dagens sista såte. Jag väljer att ta Stella och Gaby. Har en kopplad och släpper då Gaby först. Hon tar upp omgående och driver omgående ur såten. En ensam hind, dock missförstår Stella min avsikt och drar på samma spår. Snart kommer hon dock tillbaka och vi går vidare. Kopplar Gaby när hon är tillbaka. Stella drar ut med en sjökant och tar upp bakom passarna i änden av sjön. Drevet går in på grannmarken och tillbaka in i den såte vi jagade innan lunchen. Gaby får nu komma lös och hon är lite kortare i söket. Dock får hon fart när vi kommer ner till en blötmark med tät vegetation av sly. Det blir upptag och det kokar därinne. Hjortar kommer åt alla håll. Gaby får spelet lite och det tar ett tag innan hon löser det. Första drevdjuren kommer dock rakt i knät på mig och en smalhind stannar och tittar på mig. Denna gången fungerar skyttet och den ligger snart. Gaby driver vidare och det smäller hos Andreas som skjuter ett stänkdjur. Under tiden har Stella kommit tillbaka och hon tar nu upp igen och driver ett rådjur. Det börjar bli sent så vi bryter och kopplar upp hundarna.

En riktigt rolig dag där hundarna sköter sig skapligt även om jag var lite småtrött på dom efter andra såten. Dock en riktigt fin jakt, med fem dov skjutna. Man får tacka alla som gjorde dagen till vad det var.

Grym lycka i dovmeckat

Söndagens jakt bar det av till Åtvidaberg igen för att jaga med grabbarna där. Det var väl inte riktigt hundra sist vi var där. Det brukar ha en tendens att vara så under brunstuppehållet. Nu tog vi dock nya tag och idag var tanken att försöka köra med färre hundar och ha mer jakt på den som var inne i såten. Framförallt slippa samjakt.

Fösta såten var det jag som gick med Embla. Hon tog upp ute på en fin sökrunda och det blev drev upp mot passkedjan och där. Det sköts på en kalv och gruppen vände in i såten där Embla möte några av dom. Det blev drev ut ur såten och där fortsatte hon i ett riktigt buktande drev. Jag gick själv igenom såten och stötte ut ett 40 tal dov. Ytterligare en kalv sköts och en råbock. Jag hade nog minst 30 dov inom 60 meter när jag gick i såten. Dock ingen riktigt bra chans. Vi bröt här och då kommer Emblas drev ut på hygget där vi börjar samla ihop det fällda viltet. Tre dov kommer inte speciellt långt framför henne. Dock lyckas jag kalla av henne och hon kommer upp till oss.

Kort paus och omtag. Nu gjorde vi det vi sa att vi inte skulle göra. Jag gick in med Gussen och Oliwer med Riva. Det blev upptag när jag strök kopplet från Gussen. Hon drev rakt mot ett stort hygge där AF satt på pass. Riva som kom från andra sidan av såten mötte upp där och snart jagade dom samma hind. Jag drog mig åt det hållet för att se om jag kunde få tag på Gussen. Drevet buktade dock fint i såten och ur den för att åter komma in igen. Under tiden kom rapporter om flera grupper med både hindar och större hjortar. Snart ekade en gevärsknall och Oliwer rapporterade att han skjutit ett handjur. Vi skjuter bara större handjur på marken och bara två per år. Detta var Oliwers första stora handjur, så vi gladdes alla med honom. Jag smög rakt på en större grupp hindar och kalvar. Dessa hade dock inget bra kulfång bakom sig så de smög säkert vidare i såten. Gussen och Riva kom nu för andra gången in i såten igen och nu kom de rakt ner mot mig. Jag stod på bergskanten mot det stora hygget. Tycker mig höra en duns i dalen nedanför mig. Inte vid hygget utan inifrån skogen. Mycket riktigt, det kommer något uppför slänten till höger om mig. Då kommer en andfådd hind ut på det öppna. Hon passerar utan kulfång och sedan händer något lustigt. Hon gör ett avhopp likt en hare och sedan åter på bakspåret för att åter passera mig. Denna gång dock nedanför den lilla bergskant hon tidigare gått på. Kulfånget är där, pricken i kikarsiktet också. Kramar av i svingen och hon slår i backen innan smällen hinner eka ut över hygget. Efter detta bryter vi såten och samlar upp djuren. Det är dags för lunch. Det smakade utmärkt med lite varm mat en dag som detta.

Dagens sista såte fick Oliwer gå. Han tog både sin unghund Jack och Riva. Släppte först Jack och lät han ta upp innan han gick vidare för att komma en bit bort från drevet och låta Riva söka ut. Jacks drev buktade riktigt fint i ena hörnet av såten. Ett aningen glest skall har han, fast ibland låg han i riktigt bra. Antagligen när han låg nära djuren. Jag som inte brukar stå på pass hade förstås allt för lite kläder. Det blåste rakt på tornet som är på en liten bergknalle i en stor ledningsgata som gränsar mot en liten tjärn i ena änden och har ett stort nytt hygge i andra. Lite av ett generalpass. Efter kanske 25 minuters drev kommer drevet förbi min passgranne utan att erbjuda skottchans. Det går i en låg men tät granplantering mellan oss ner mot tjärnen. Jag ser dov som skymtar mellan träden mer än 150 meter bort. Pulsen ökar, jag försöker skaka liv i fingrarna, då de är rätt frusna. Kommer dom att gå åt mitt håll utmed stranden eller åt andra hållet? Hinner inte tänka mycket mer innan de bryter ut ur planteringen. Först ledarhinden, sedan ett koppel av dov på rad bakom henne. De går rakt mot mig och har riktining mot hygget och ett område där jag inte kan skjuta på grund av vinkeln mot min passgranne. Så vinklar hon av mot sjökanten och de kommer med perfekt bredsida 70 meter från mig. Nu får jag ett läge som man som hundförare sällan får. Öppet, djur på led, bra översikt. Tar sikte på djur nummer tre i ledet, en stor kalv. Följer med och kramar av, ser att det tar precis bakom bogen. Tar snabbt sikte på sista djuret en smalhind. Skjuter henne i ett skutt och hon bara försvinner i det höga gräset. De andra är nu uppslukade av skogsridån. Snart kommer Jack ösande på för fullt i spåret och stannar vid kalven. Efter samråd med Oliwer går jag ner och försöker få honom på bakspåret. Han vill mest vara vid kalven. Riva som nu driver för fullt kommer rakt mot hygget framför mig. Rasmus ropar till mig att hind och kalv kommer över hygget rakt mot mig. Lyfter blicken och där kommer de studsande rakt på mig, sitter på huk i det höga gräset. De vinklar på 50 meter och går med rak bredsida förbi mig. Dock infinner sig inte lusten att skjuta. Känner en mättnad för dagen, skyller på åldern eller nått. Strax därefter bryter vi dagen och kan se tillbaka på en jaktdag av toppkvalite på alla sätt.

Stort tack för denna dag grabbar och extra stort Grattis till Oliwer!